To Tjirsa with.....
.... ja inte är det kärlek kan jag säga.
Björnprojetet som pågår i Kåbban kan nog bli ett lyckat projekt. Man får fram riktigt bra information. Man ser också tydligt hur björnarna far fram bland renhjordarna i Udtja Sameby.
Det finns cirka 28 björnar enligt spillningsinventeringen i området. Enligt forskningen multiplicerar man 28 björnar med 1.5 och får då 42 björnar. Av dessa bär 7 stycken sändare som är uppkopplad till GPS. Det är dessutom märkt 1100 dräktiga vajor med sändare. Man kan alltså följa dessa björnar och se exakt hur de rör sig. Sändaren skickar iväg signaler var 30:e minut då björnen rör sig. Då björnen träffar en vaja med sändare ger björnen 1-minuts positioner. Om björnen stannar lite längre på ett ställe så går det fram tätare med signaler och det blir många signaler på ett litet område, ett sk kluster. Med största sannolikhet vet man att björnen stött på ren och förmodligen dödat/ätit upp en kalv eller flera kalvar på detta ställe. Det är väldigt sällan som man inte hittar dödade renkalvar eller några benbitar från en uppäten kalv i klustren.
Tjirsa, som jag fick följa, har verkligen jobbat på bra. Eller obra ska man kanske säga. På åtta dagar har hon fällt 29 kalvar. Vi hittade ytterligare tre. Och för var dag fäller hon fler och fler.
Nu finns det en bestämmelse som säger att samebyn kan söka skyddsjakt på en björn som fällt 50 renkalvar. Men vad är en björn av.... ja hur många? Nu menar jag inte att man ska ut och skjuta alla björnar som finns. MEN... det kanske börjar finns för många? Och det är kanske dags att inse att björnen i vissa näringar är ett stort problem.
Nu tycker jag att det är dags att räkna lite. Om vi antar att alla alla björnar inte är lika effektiva som Tjirsa utan fäller i genomsnitt 12 kalvar. Och i det här fallet rör det sig om 42 björnar. Då har man i byn tappat cirka 50 procent av kalvarna. Jaha tänker du säkert och de får säkert bidrag från Staten. Jo men visst. Den är på 24 000 kr, som ska delas med Rödingträskgruppen som ingår i Udtja sameby. Så Udtjagruppen får alltså 12 000 kr. Men bidraget täcker ju inte upp förlusten. Kalvarna som ska hjälpa till att föryngra och bygga upp hjorden finns ju inte mer. Det är ju inte som så att en renägare kan fara iväg till Skåne på en auktion och köpa nya djur så som en bonde kan. Det som dör är borta. For ever.
-
Hur skulle det se ut om björnen gav sig in i en kohage och slog hälften av alla kor. Jag bara undrar.... skulle det bli
rubriker i tidningarna?
I björnens spår
Hur är det nu... I april kommer björnen ut ur sitt ide och är JÄTTTEHUNGRIG. Och jag är JÄTTERÄDD! I vårt samhälle far folk omkring efter skogsvägarna i hopp om att se björn. Men vet du, jag klarar mig jättebra utan. Jag vet att de finns där. Jag behöver ingen övertygelse om det. Är inte så säker på att jag tycker att de är gulliga heller. Jo men visst, de gamla gosedjuren är väl mjuka och söta. Men den riktiga? Med ramar som sopar ren väg lätt som en plätt.
Jag har hört att björnen äter protein, typ andra djur, när den vaknar för att snabbt fylla på alla depåer. Sen övergår den till att vara vegetarian.
Jag har också hört att den björn som aldrig ätit andra djur förblir vegetarian. Men hur går det till? Och vad sjutton äter den då i slutet av april när det inte finns ett enda bär eller annan gröda för den delen? Inte kan väl en björn leva på bark och lava?
Jag trodde att björnen tog djur och åt upp rubbet och sedan vandrade vidare mätt och belåten. Men vet du... så är det absolut inte. Nu mer ser jag björnen som en stor förödare och en mordisk varelse.
Efter en dag i skogen med N-J och P, där vi följde björnen Tjirsas bärsäkargång blev jag riktigt ledsen. Ledsen i mammahjärtat när jag ser hur små renkalvar stryker med för dödandets skull. Ledsen som företagare när jag förstår den stora förlusten för renägarna i området. Ledsen för att det är så himla svårt att få ut information på ett vettigt sätt. Ledsen när människor rycker på axlarna, vill inte alls höra och tycker i ett andetag att alla djur ska få leva. Men ursäkta mig. Vad finns på din tallrik?
Nytvättat
Det här är vår bil. Visst är den blank och fin! Nästan så att man kan spegla sig i den. I vår familj är det makens uppgift att städa och tvätta bilen. Det gör han, ogärna, i genomsnitt en gång per år. Däremellan hoppas vi på lite regn som sköljer av den värsta skiten. I går, när jag for i väg till den lilla lanthandeln fick jag stränga order om att inte bege mig ut på några skogsbilvägar. Och vad händer? Idag fick jag följa med två killar som jobbar i ett björnprojektet långt ut i skogen efter krokiga dammiga skogsvägar. Du kan ju gissa hur bilen såg ut. Men vet du, det gör inget. För det jag har varit med om idag var riktigt intressant. Nu ska jag sammanställa min upplevelse och om några dagar lovar jag att dela med mig till dig.
Som ett tydligt vårtecken...
...känner jag doften när jag vandrar genom samhället. Nu har var och varannan släpat fram och dammat av grillarna och doften är svår att undgå. Och inte är vi sämre. Absolut inte. Hemma hos oss har vi faktiskt också lyckats prångla ut grillen från förrådet bara för att konstatera att det faktiskt är jättedags att köpa en ny. Men vad ska vi köpa?
- klot?
- avlång?
- gasol?
- kolgrill?
Alla svar MED MOTIVERING emottages tacksamt.
Sen kan jag bara konstatera att vi inte alls är annorlunda någon annan familj.
Här har vi bildbeviset. Det är maken, med ölen i handen, som står för grillningen. Själv flänger jag runt i köket för att få alla tillbehör klara.
Gjorde en liten aptitretare som vi mumsade på i väntan på att lammkotletterna fick rätt innerfärg, rosa!
S3 är riktigt dålig på att äta kött OM hon inte får det rött. Det tycker jag är intressant. Att en liten flicka föredrar rött kött framför genomstekt. Nu har hon själv fattat det och säger alltid till hur hon vill ha sitt kött tillagat.
Tyskans Deli, som tillverkar en rad olika spännande korvar och skinkor (med säte i Jokkmokks kommun, snart fabrik i bästa Kåbban!) gör en skinka som inte går av för hackor. Kärnskinka. Tycker själv att den är riktigt god. Jag skar inlagd torkad tomat i småbitar. Blandade med riven pepparrot och gräddfil. Bredde ett tunt lager av röran på skinkan och rullade ihop till små söta rullader som jag ställde på ett litet uppläggningsfat. Mums!
Lammkotletterna som är så närproducerade de bara kan bli, var riktigt goda. All heder till maken som lyckades riktigt bra med tillagningen. Lite klyftpotatis och bästaBettans pepparsås till det. Pepparsåsen ska ni få receptet på en annan gång. Bara så att du vet - den är ruggigt god.
Tårtfrossa
En gång per år har konditoriet i samhället tårtfrossa. Tidigare år har jag av olika anledningar missa det. Men tänk i år lyckades jag med konststycket att vara på plats. Grundade med en lätt lunch för att inte hamna i total sockerkoma. Sen bar det av med make, S3 och hennes kompis. Det fanns massor av goda tårtor att välja mellan. Jag valde tre! Men sa faktiskt till om att få små bitar. Expediten log glatt och sa att vi gärna fick komma och hämta mer. Oh yeah! Tänkte jag. Men vet du vad efter en halv tallrik var jag rätt nöjd - på gränsen till illamående.
Myskväll i soffan
Tre dagar ledig. Det är ju som värsta semestern. Och vad gör man under en semester? Jo man städar, tvättar, röjer i vissa barns (läs ungdom) rum. Och där lovar jag, om inte den unga damen skärper sig, så kommer jag att lägga upp bilder både här och på facebook på hennes rum. Sen krattade jag lite bara för att få frisk luft och regn i håret. Det sista gör ju att håret får lite mer volym och lockar. Sen lagade jag lite mat, paj med bacon och spenat. Mums. Började det tunga jobbet att plocka undan alla vinterkläder. Nu går vi sommaren till mötes. Städa bort vinterdammet och njut av vårens pånyttfödelse.
Nu har jag tränat i soffan i nästan en timme och tycker att jag blivit riktigt duktig på att slappa i soffan. Men i kväll var det lite pirrigt. Spännande hockey som inte slutade allra bäst. Men så kan det gå. Och nu går jag och lägger mig. Nöjd med dagen.
Träningskompis
Det är bra med kompisar. Speciellt när de finns där vid din sida. Stöttar och hejar för att det ska gå bättre. Men man kan ju fundera varför just den här vännen väljer att jobba i det tysta bakom min rygg.
Cake pops
Vad är det för en dag? Jo det är S3's födelsedag. Hurra Hurra Hurra!
Min baby! 11 år. Men hur gick det till? Barn är ju den bästa måttstocken på hur snabbt tiden rusar iväg. Typ skenar lite för fort. Jag är ju fortfarande 32:) Näe. Skojade bara.
När man har ett litet bageri så kan man ju göra lite kylskåpsrensning. Och det har jag gjort. Resultatet blev cake pops. En liten kakdelikatess som vi tänk göra heeela vintersäsongen i det lilla bageriet men tiden sprang i från oss.
Här är ett recept som fick ligga som grund.
CAKE POPS
- 1 sockerkaka
- 150 g färskost av philadephiatyp
- 300 g vit eller mörk blockchoklad
- träspett
- strössel till garnering
Gör så här
- Mixa sockerkaka, gärna med citron- eller chokladsmak, som har svalnat helt. Blanda med färskosten av philadelphiatyp till en fast och smidig deg.
- Rulla ca 3 cm stora bollar. Lägg på en tallrik och ställ i frysen ca 30 minuter.
- Smält blockchokladen. Doppa ena änden av ett träspett i chokladen och stick ner i varje boll. Låt stelna någon minut så att den fäster.
- Doppa sedan hela bollen försiktigt i chokladen, låt rinna av och garnera med strössel. Stick ner pinnen i en bit frigolit eller oasis så att de står stadigt. Låt stelna i kylen.
I vanlig ordning gjorde jag en egen variant. Man behöver inte följa recept till punkt och pricka. Använd fantasin och det du har hemma. Våga ändra och våga testa. Det blir nästan alltid bra utom när man typ tar örtsalt i lavendeldrömmarna. Det var INTE bra. Cake pops är ju för sjutton en modern variant av dammsugare. Du tager det du haver. I mitt fall, sockerkaka, tiffin och solrossnittar. Kör i mixern. Blanda med ett paket Philadephiaost. Rulla lagom stora bollar. Låt de stelna i frysen. Här har man ju ett bra förberedelsemoment! Bollarna kan ju faktiskt göras i god tid innan och plockas fram strax innan servering för att rullas i smält choklad, vit, ljus eller mörk och doppa i strössel.
Och vet du vad? Det blev kalasgott!
New York - ett lyckat koncept
Det är ju dumt att frångå ett lyckat koncept. Eller hur? Huruvida New York är ett lyckat koncept eller inte tycker vi nog olika. Men många gröna pärlor finns det i denna storstadsdjungel som också gör att man bara gillar staden ännu mer.
På rekomendation av en bekant besökte vi Meatpacking District. Tyvärr var det återigen kort om tid. I ett område där vi ville spendera minst en dag fick vi nöja oss med några timmar. De två äldre S:en och jag tog en taxi till Chelsea piers. Satt på en bänk och njöt av solen. Lekte med min kamera och inväntade maken och S3 som åkte en guidad busstur. Mest spännande var det nog att hänga vid skate boardrampen och kolla in alla som for runt.
När väl maken och S3 hoppat av bussen och trodde sig vara i närheten av oss upptäckte de The High Line. Vi skyndade snabbt efter för att se vad de hittat. Åter igen en pärla i denna oas där man bara vill vara. Sitta och titta. Fota. Njuta av alla intryck. The High Line är en gammal industrijärnväg som är bygd på höjden. Den lades ner 1980 och har nu renoverats till ett parkområde. Hur läckert som helst.
På rekomendation av en bekant besökte vi Meatpacking District. Tyvärr var det återigen kort om tid. I ett område där vi ville spendera minst en dag fick vi nöja oss med några timmar. De två äldre S:en och jag tog en taxi till Chelsea piers. Satt på en bänk och njöt av solen. Lekte med min kamera och inväntade maken och S3 som åkte en guidad busstur. Mest spännande var det nog att hänga vid skate boardrampen och kolla in alla som for runt.
När väl maken och S3 hoppat av bussen och trodde sig vara i närheten av oss upptäckte de The High Line. Vi skyndade snabbt efter för att se vad de hittat. Åter igen en pärla i denna oas där man bara vill vara. Sitta och titta. Fota. Njuta av alla intryck. The High Line är en gammal industrijärnväg som är bygd på höjden. Den lades ner 1980 och har nu renoverats till ett parkområde. Hur läckert som helst.
New York - dag 3
Vi drog oss mot femte avenyn. En sväng in i Central Park. Jag tror visst det var min födelsedag! Hurra hurra. Inget storbak. Ingen tårta. Men vet du. Det gick alldelse underbart jättebra i alla fall.
Jag tycker att det är jättekul att bara sitta och titta på människor runt om. Människor som passerar, som gör något. En häftig diskussion. Någon som spelar. Någon som tigger. Kom och köp! Den stora massan av alla människor som rör sig på denna lilla yta.
Maken som är medlem i klubben för ointressant vetande har berättat att det ryms 333 Manhattan i Jokkmokks kommun. Tydligen är det som så att på Manhattan bor det 333 gånger så många människor som i Jokkmokks kommun. Åter igen får bilderna tala för sig själv. Många människor är det i alla fall.
Jag tycker att det är jättekul att bara sitta och titta på människor runt om. Människor som passerar, som gör något. En häftig diskussion. Någon som spelar. Någon som tigger. Kom och köp! Den stora massan av alla människor som rör sig på denna lilla yta.
Maken som är medlem i klubben för ointressant vetande har berättat att det ryms 333 Manhattan i Jokkmokks kommun. Tydligen är det som så att på Manhattan bor det 333 gånger så många människor som i Jokkmokks kommun. Åter igen får bilderna tala för sig själv. Många människor är det i alla fall.
New York - dag 2
Någon jet lag hade vi inte tid att känna av. Efter några timmars sömn på Hotel Carter, ett halft kvarter från Time Square, drog vi iväg för att äta frukost och sedan ta oss an staden.
Frukost är för många en vana. Och som jag längtat efter bagels. Med cream cheese och tomat. Mums. Varje morgon. Ingen förändring. Nej tack.
Nå. Tillbaka till dag 2. När frukosten var avklarad började vi dra oss efter Broadway mot Battery Park och färjan till Frihetsgudinnan. S3 största önskan var att få åka till frihetsgudinnan. Det skulle vi väl fixa. Trodde vi ja!
Efter Broadway finns x antal butiker. Med två mycket shoppingsugna tonåringar blev det en lång tur innan vi nådde vårt mål - många timmar senare än vad pappan hade tänkt. Och för den delen parkerade maken och S 3 mer eller mindre utmattade i en rosa fotölj hos Victorias secret där jag är helt säker på att de passade på att ta en kort power nap medan de övriga S:en yrade runt och provade BHar i olika färger och modeller. Jo jag hade också tänkt köpa en men gav upp efter att ha svettats i en rosa provhytt med några olika bhar och två döttrar som pockade på hjälp.
Åter igen får bilderna tala för sig själva. Det blir mycket byggnader men håll med mig! Det är rätt läckert med alla dessa moderna byggnader blandat med lite äldre arkitektur.
...Frihetsgudinnan? Jo hon vinkade till oss när vi åkte förbi. I fel båt. På väg till Staten Island.
Nattsudd hann vi också med. Dumt att sova bort tiden!
Frukost är för många en vana. Och som jag längtat efter bagels. Med cream cheese och tomat. Mums. Varje morgon. Ingen förändring. Nej tack.
Nå. Tillbaka till dag 2. När frukosten var avklarad började vi dra oss efter Broadway mot Battery Park och färjan till Frihetsgudinnan. S3 största önskan var att få åka till frihetsgudinnan. Det skulle vi väl fixa. Trodde vi ja!
Efter Broadway finns x antal butiker. Med två mycket shoppingsugna tonåringar blev det en lång tur innan vi nådde vårt mål - många timmar senare än vad pappan hade tänkt. Och för den delen parkerade maken och S 3 mer eller mindre utmattade i en rosa fotölj hos Victorias secret där jag är helt säker på att de passade på att ta en kort power nap medan de övriga S:en yrade runt och provade BHar i olika färger och modeller. Jo jag hade också tänkt köpa en men gav upp efter att ha svettats i en rosa provhytt med några olika bhar och två döttrar som pockade på hjälp.
Åter igen får bilderna tala för sig själva. Det blir mycket byggnader men håll med mig! Det är rätt läckert med alla dessa moderna byggnader blandat med lite äldre arkitektur.
...Frihetsgudinnan? Jo hon vinkade till oss när vi åkte förbi. I fel båt. På väg till Staten Island.
Nattsudd hann vi också med. Dumt att sova bort tiden!
New York - dag 1
Nu ska jag försöka mig på att ladda upp lite bilder från en underbar långweekend i New York.
Vädret var fantastiskt och mycket varmare än vad det brukar i mitten av april. +25C. Vi njöt. Vi for med rätt tomma resväskor. I sista stund slängde jag med en sommarklänning och den användes flitigt - läs varje dag.
Bilderna får tala för sig själv.
Vädret var fantastiskt och mycket varmare än vad det brukar i mitten av april. +25C. Vi njöt. Vi for med rätt tomma resväskor. I sista stund slängde jag med en sommarklänning och den användes flitigt - läs varje dag.
Bilderna får tala för sig själv.
Jobba hårt.
I morse var jag supereffektiv. Och så är det. Har man ett tydligt mål att jobba mot så blir man mer effektiv. Om målet dessutom är en favoritsysselsättning - ja då går det under. Två bullbak, några mackor och ett gäng mjukkakor - och tro det eller ej - 09.15 var jag i pisten. Vilken belöning jag fick! Det kom bra med snö igår. Backen var mjuk och fin. Puckelpisten var en dröm.
Nu är det bara drygt en vecka kvar av skidsäsongen. Som vanligt får jag panik och tycker att jag åkt för lite skidor. Och vet du....i år har jag verkligen åkt lite skidor. Längtar redan till en ny skidsäsongen.
Förvånad?
Ryktet gick snabbt genom byn. Maken, Mr Newhouse har setts hand i hand, promenerandes med en riktigt snygg 19 åring. Är det hans älskarinna?
Oj vad vi har skrattat. En sak var rätt. Maken vandrade hand i hand med en riktigt snygg tjej. Men sen blev det två fel.
Oj vad vi har skrattat. En sak var rätt. Maken vandrade hand i hand med en riktigt snygg tjej. Men sen blev det två fel.
- Hon är 15 snart 16.
- Det är hans dotter. Och min med för den delen.
Det som förvånar mig är att människor i detta lilla samhälle fortfarande inte känner igen S2. Hon är född och uppvuxen här. Är en social skit och syns ute. Både själv och med familjen.
Ja ja. Vi gav dem lite att fundera över. Det var ju kul. Eller hur?
Hur gick det till?
Jag har verkligen legat av mig. Med bloggande. Ja. FÖRLÅT! förlåtförlåtförlåt. Men jag kan tyvärr inte lova någon bättring. Har flera olika inlägg i mitt huvud. Sänker ambitionen från ett inlägg per dag till ett inlägg då och då. MEN med större frekvens än hittills. Kan väl sammanfatta det med att jag gick in i en liten lanthandel och har knappt tagit mig ut därifrån. Håll ögonen öppna efter K-ollegans om min nästa projekt, boken "En bagerinnans bekännelse".
I går kom vi hem från NYC. Familjeweekend. Det kommer lite bilder... snart! Stackars S3 har varit rejält sjuk under hela resan men kämpat på tappert för att inte missa något. På väg hem från Lule ringde jag VC och fick en tid till henne. Vi skulle ha tid att åka hem, packa ur och äta något snabbt. Något snabbt i vår familj är snabbnudlar. Alla gillar det också. Den här gången BRÄNDE jag fast hela skiten i kastrullen! Hur gick det till? Det undrade en förvånad S2 också. Det är inte bara bloggandet utan även matlagningen som jag tappat kollen på. Men nudlar... hur svårt kan det vara?
Idag fyller S1 19 år. Där kan man också undra, hur gick det till? Det var ju inte länge sedan jag höll ett litet svarthårigt troll som luktade alldeles underbart i min famn. Återigen ett bevis på att tiden går fort. Alldeles för fort.
Nu ska jag i allafall försöka mig på lite hembageri. Och börjar med att misslyckas. Tar fil istället för mjölk till bullarna. Ställer mig samma fråga...igen. HUR GICK DET TILL? Ja ja. Vetebullar med en lätt smak av mjölksyra. Kan det bli gott?
I går kom vi hem från NYC. Familjeweekend. Det kommer lite bilder... snart! Stackars S3 har varit rejält sjuk under hela resan men kämpat på tappert för att inte missa något. På väg hem från Lule ringde jag VC och fick en tid till henne. Vi skulle ha tid att åka hem, packa ur och äta något snabbt. Något snabbt i vår familj är snabbnudlar. Alla gillar det också. Den här gången BRÄNDE jag fast hela skiten i kastrullen! Hur gick det till? Det undrade en förvånad S2 också. Det är inte bara bloggandet utan även matlagningen som jag tappat kollen på. Men nudlar... hur svårt kan det vara?
Idag fyller S1 19 år. Där kan man också undra, hur gick det till? Det var ju inte länge sedan jag höll ett litet svarthårigt troll som luktade alldeles underbart i min famn. Återigen ett bevis på att tiden går fort. Alldeles för fort.
Nu ska jag i allafall försöka mig på lite hembageri. Och börjar med att misslyckas. Tar fil istället för mjölk till bullarna. Ställer mig samma fråga...igen. HUR GICK DET TILL? Ja ja. Vetebullar med en lätt smak av mjölksyra. Kan det bli gott?
