Heldagsfika
Började morgonen med en prommenad. Lilla hunden yrade på och såg rätt lycklig ut. Om nu hundar kan se lyckliga ut. Nästan hemma kommer ett svart monster som skjuten ur en kanon rusandes mot min lilla älskling. Nu blir hon ihjälbiten hann jag tänkta och lilla hunden som också blev lika överraskad när det svarta monstret rusade rakt över henne tryckte sig platt mot backen. Men det var ju bara kompis L och hennes man med stort M som inte hade koll på sin svarta fara! Desto bättre koll hade den svarta faran på oss två och blev antagligen överlycklig att se kompisar ute i arla morgonstund. Jag såg det som en invit och följde svarta faran hem för att bli bjuden på en kopp kaffe. Husse och matte fick snabbt hoppa upp ur sängen, klä sig och fixa fika till de morgonpigga besökarna. Det blev nog en Gevalia av ekologisk variant till det oväntade besöket.
Sen följde olika hushållsaktiga aktiviteter i det barntomma hemmet. Måste säga att det var en fantastisk dag. Solen sken. Fåglarna kvittrade och man fick som vårkänslor. Vårkänslor fick jag även när jag i köket försökte titta ut på den starka solen. Nu vet jag varför jag gillar december! Skiten på fönstren syns inte lika tydligt. Städsuget ökade och projekt snabbputsa fönster påbörjades. Och det gick ju jättebra. På insidan. Men när jag kom till utsidan så frös både smutsen och fönsterputs fast. Jaha, så du förstod det? Men solen låg ju nästan på! När maken skred in i köket en stund senare så tittade han förvånat på fönstret och undrade vad som hänt! Herregud! Sen när har han börjat intressera sig för hur fönster ser ut? Han ser ju inte ens när jag bytt gardiner eller skaffat nya blommor.
Idag fyller kompis K's son 24 år!!! Hur kan det vara möjligt? Han är ju som en vuxen karl. När vi flyttade hit för några år sedan var han bara 9 år. Vissa åldras lite snabbare än andra.
Kompis K är en hejare på att baka. Den uppmärksamme känner nog igen dessa fantastiska muffins med vit chokladtopping. Receptet kommer från kompis K och är tidigare presenterat här.
S1 kom inglidandes från sin arbetshelg men S2 saknas fortfarande. På vift i fjällvärlden på konfaläger. Synd om henne som missade alla godsaker.
På buffén serverades massor av olika chokladgodsaker, till exempel chokladkaka med pecannötter och vit chokladglasyr som det serverades hallongrädde till. En riktigt godisaktig chokladbit med digestivekex och ljus chokladtopping. Det receptet fick hon faktiskt av mig och nu vet jag att det både fungerar och är gott. Nybakade stora fina bullar... jag lyckades nog trycka i mig minst två chokladbollar också. Mina kalasfavoriter. Oj! Magen står fortfarande i fyra hörn, full av alla godsaker. När vi satt där med kaffekopparna och jäste kommer hon fram med stora tårtan. Vi tittade frågande på varandra och undrade hur vi skulle få i oss den. Kompis K är en hård kvinna. "Ni kommer inte härifrån förän ni har ätit upp den!" Men tjocka släkten då som kom klockan 14! Varför åt de inte tårta? Tårtan var jättegod men jag tror att den kommer att vara än godare i morgon när den är riktigt saftig. Jag ska nog glida över på en kopp kaffe och hoppas på en till tårtbit fram emot eftermiddagen i morgon.
Tyvärr. Det blev ingen middag idag. Vi var alla för mätta och ingen (jag) orkade fixa middag.
Sen följde olika hushållsaktiga aktiviteter i det barntomma hemmet. Måste säga att det var en fantastisk dag. Solen sken. Fåglarna kvittrade och man fick som vårkänslor. Vårkänslor fick jag även när jag i köket försökte titta ut på den starka solen. Nu vet jag varför jag gillar december! Skiten på fönstren syns inte lika tydligt. Städsuget ökade och projekt snabbputsa fönster påbörjades. Och det gick ju jättebra. På insidan. Men när jag kom till utsidan så frös både smutsen och fönsterputs fast. Jaha, så du förstod det? Men solen låg ju nästan på! När maken skred in i köket en stund senare så tittade han förvånat på fönstret och undrade vad som hänt! Herregud! Sen när har han börjat intressera sig för hur fönster ser ut? Han ser ju inte ens när jag bytt gardiner eller skaffat nya blommor.
Idag fyller kompis K's son 24 år!!! Hur kan det vara möjligt? Han är ju som en vuxen karl. När vi flyttade hit för några år sedan var han bara 9 år. Vissa åldras lite snabbare än andra.
Kompis K är en hejare på att baka. Den uppmärksamme känner nog igen dessa fantastiska muffins med vit chokladtopping. Receptet kommer från kompis K och är tidigare presenterat här.
S1 kom inglidandes från sin arbetshelg men S2 saknas fortfarande. På vift i fjällvärlden på konfaläger. Synd om henne som missade alla godsaker.
På buffén serverades massor av olika chokladgodsaker, till exempel chokladkaka med pecannötter och vit chokladglasyr som det serverades hallongrädde till. En riktigt godisaktig chokladbit med digestivekex och ljus chokladtopping. Det receptet fick hon faktiskt av mig och nu vet jag att det både fungerar och är gott. Nybakade stora fina bullar... jag lyckades nog trycka i mig minst två chokladbollar också. Mina kalasfavoriter. Oj! Magen står fortfarande i fyra hörn, full av alla godsaker. När vi satt där med kaffekopparna och jäste kommer hon fram med stora tårtan. Vi tittade frågande på varandra och undrade hur vi skulle få i oss den. Kompis K är en hård kvinna. "Ni kommer inte härifrån förän ni har ätit upp den!" Men tjocka släkten då som kom klockan 14! Varför åt de inte tårta? Tårtan var jättegod men jag tror att den kommer att vara än godare i morgon när den är riktigt saftig. Jag ska nog glida över på en kopp kaffe och hoppas på en till tårtbit fram emot eftermiddagen i morgon.
Tyvärr. Det blev ingen middag idag. Vi var alla för mätta och ingen (jag) orkade fixa middag.
Kommentarer
Trackback