Yoga
För några år sedan provade jag på power yoga. Det var en ny upplevelse och jag gillade det. Jag köpte till och med en bok med övningar och en fin rosa yogamatta. Tanken var att jag skulle yoga hemma. Men jag har inte det där mysiga avskalade rummet där man får vara i fred med andning och de inre tankarna. Oftast rycktes dörren upp till rummet av något av de tre S'en som kallade på omedelbar uppmärksamhet. Där vinglade jag på ett ben samtidigt som jag skulle hålla koll på andning och nästa rörelse. Projekt yoga lades ner tillsvidare... ända tills en företagsam kvinna flyttade till byn och drog igång en egen yogastudio. Jag var snabb att skriva upp mig och nu är jag en trogen kund. En gång i veckan. Efter varje pass längtar jag till nästa pass. Tur att veckorna går så fort.
Efter några veckor inser jag att denna träningsform blir jobbigare för varje gång. Efter avslutat pass igår kväll utbrister ledaren "Vad mycket färg du har i ansiktet M". Jo jag tackar. Man blir lätt högröd när man överansträngt sig och det gjorde jag igår. Ibland var jag till och med tvungen att ta mig en tjuvandning.
Vi kvinnor är ju duktiga på att göra många saker samtidigt. Med yoga blir vi ännu bättre. Samtidigt som man andas, djupt genom näsan, ska man använda sin styrka (i förhoppning att man har någon) och komma ihåg att använda in- och utandning vid rätt tillfälle till rätt rörelse på ett smidigt och graciöst sätt. Övning ger färdighet! Nu kan jag återigen balansera på ett ben när jag drar på mig en socka.
