Hard candy

Man ska ha en målbild. Då går allt mycket lättare. Oftast på fredagmorgon träffas jag med andra morgonpigga bybor som är sugen på lite träning. Vi spinner. Kompis A som sköter kommandot håller oss på rull. Det kan ju vara lite tråkigt att se sig själv i spegeln. När vi kommer till raksträckan, lätt och snabb trampning, poppar alltid allén med platoner utanför den franska byn Roujan upp.



Jag försvinner för en liten stund, långt bort. Trampar på i allén, ser ut över fälten med vinplantor och skulle så gärna vilja vara med på en skörd. Poff! Så hojtar tränare A "TAPPA INTE FARTEN!" Kan hon ha menat mig? Jag som var så djupt inne i min målbild.



Släpper målbilden och lyfter blicken till spegeln. Oj! Jag ser så smal ut. Det lönar sig att trampa på några gånger i veckan. Nöjd och glad trampar jag vidare och fundera på hur det har gått till.... ända tills jag upptäcker skarven på spegeln. Säg den glädje som varar.

Musik är minnnen. Musik är glädje. Törs inte ens tänka tanken på hur det skulle vara att spinna utan musik. När Madonnalåten snurrar gör jag en liten mental resa igen och hamnar i Ullevi, augusti 2009.

Hard Candy

Att ha Madonna som målbild är kört. Omöjligt. Finns inte på världskartan.

Jag hoppar påskgodiset och håller till godo med Madonnas örongodis denna påsk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0