Misslyckat genusarbete
”Mamma, du passar verkligen som hemmafru” säger S2 när jag yrar runt i köket och serverar stuvade makaroner och stekt fläsk. Tro nu inte att jag är en curlingmamma för det kan S2 å det bestämdaste intyga att jag INTE är. Hon har minsann fått klara sig själv sen hon var två år. Lite sanning med mycket stor modifikation säger mamman.
Och hur reagerade mamman på denna kommentar? Naturligtvis gick jag igång och svarade glatt att jag inte alls är intresserad av att vara hemmafru för familjen har inte råd att betala mig en lön.
Svaret kommer snabbt, och jag höll på att TIPPA. ”Va? Som hemmafru ska man väl inte ha lön?” Hur väl förankrat är genusperspektivet hos den unga damen?
Jag bad äldste sonen tömma diskmaskinen och då sa han: Va tycker du att jag ser ut som en kvinna? Han hade glimten i ögat. Och det var ju tur. För honom.
