Maries munsbitar

Maken har knallat på och frågat (mest varje dag) "När ska ni öppna lanthandeln?" "Vad har ni för tidsplan?" "Hur tänker ni?" Och det kan man ju fråga sig. Hur tänker vi? Det är ju inte så att vi legat på latsidan. Vägen har varit allt annat än rak. Det har varit uppförsbackar och en och annan nerförsbacke. Ibland har vi kört i diket men tagit oss dräifrån helskinnade. Men sen hände något. En kväll när vi var på byns krog delade vi bord och vin med ägarJ och hans gode vän L. Naturligtvis hamnade vi i en diskussion om när vi skulle starta. J trodde absolut att vi INTE skulle vara klara till jul. Du kan ju tänka dig hur reaktionen från oss blev. L trodde nog mer på oss men blev mer eller mindre tvingad att hålla med J. Vadslagningen var ett faktum. Och nu är vi där! I god tid innan julafton slår vi upp dörrarna. Ett vad där vår vinst blir en helafton i en vinkällare har gett oss en rejäl knuff i ryggen. Under veckan har många kommit förbi för att inspektera. Ruskat på huvudet, vänt om och sagt att det här kommer ni inte att hinna. Jag säger som min kloke man, "Med en tydligt målbild når man sina mål".