Den kollektiva baksmällan.
Kokade mig en kopp choklad och toppade med vispad grädde. Lyx! Huset känns tomt. De sista gästerna for med bussen mot Murjek klockan 18. U-flickan har kommit tillbaka och har stigit i graderna. Från källaren och tvättstugan får hon nu sova med S2 på den översta våningen.
Veckan har varit hektisk och enormt rolig. Bråda dagar (med nattarbete) på Prästens Kök. Sista kvällen avslutades med en liten grupp där kronprinsessan var med. Får man nu kalla sig för kunglig hovleverantör?
På onsdagkväll slog dörrarna till skönhetsfabriken upp. Där, på väggarna, hängde mina första uppförstorade bilder tryckta på canvas. Vilken ångest innan allt var på plats! Kompis M erbjöd sig att vara på plats. Det tackar jag ödmjukast för. Vad vore livet utan alla dessa vänner som ställer upp, ger kraft och energi?
Tre bussgrupper har kommit under veckan. En är fortfarande kvar och jag borde nog gå och lägga mig NU så att jag är pigg och glad i morgon när vi ska se oss om i ett tomt Jokkmokk. Det blir härliga kontraster för gruppen som i lördags anlände till ett knökfullt Jokkmokk för att sedan få en känsla av hur det är här till vardags.
På fredagkvällen gick telefonen varm. "Kom till öltältet!" Ni som känner mig kommer inte att tro era öron. Jag stannade hemma och drog på en väv!
Konstaterade med kompis P att det är tur att den laotiska maten finns under vintermarknaden. Våra barn har festat på vårrullar mest varje dag. Men vad hände med köttsoppan? Bryter våra barn trenden? Tänk att åka till Jokkmokk på marknad och äta vårrullar!
Hörde för några år sedan uttrycket "den kollektiva baksmällan". Det är tillståndet som drabbar oss jokkmokkare när marknaden tar slut. All luft går ur kroppen och man kan liknas vid en urvriden disktrasa.
Nu börjar det nya året i Jokkmokk och vi går mot ljusare tider. Uteliv, utemat, utflykter. Snart mina vänner är det midsommar:)
Veckan har varit hektisk och enormt rolig. Bråda dagar (med nattarbete) på Prästens Kök. Sista kvällen avslutades med en liten grupp där kronprinsessan var med. Får man nu kalla sig för kunglig hovleverantör?
På onsdagkväll slog dörrarna till skönhetsfabriken upp. Där, på väggarna, hängde mina första uppförstorade bilder tryckta på canvas. Vilken ångest innan allt var på plats! Kompis M erbjöd sig att vara på plats. Det tackar jag ödmjukast för. Vad vore livet utan alla dessa vänner som ställer upp, ger kraft och energi?
Tre bussgrupper har kommit under veckan. En är fortfarande kvar och jag borde nog gå och lägga mig NU så att jag är pigg och glad i morgon när vi ska se oss om i ett tomt Jokkmokk. Det blir härliga kontraster för gruppen som i lördags anlände till ett knökfullt Jokkmokk för att sedan få en känsla av hur det är här till vardags.
På fredagkvällen gick telefonen varm. "Kom till öltältet!" Ni som känner mig kommer inte att tro era öron. Jag stannade hemma och drog på en väv!
Konstaterade med kompis P att det är tur att den laotiska maten finns under vintermarknaden. Våra barn har festat på vårrullar mest varje dag. Men vad hände med köttsoppan? Bryter våra barn trenden? Tänk att åka till Jokkmokk på marknad och äta vårrullar!
Hörde för några år sedan uttrycket "den kollektiva baksmällan". Det är tillståndet som drabbar oss jokkmokkare när marknaden tar slut. All luft går ur kroppen och man kan liknas vid en urvriden disktrasa.
Nu börjar det nya året i Jokkmokk och vi går mot ljusare tider. Uteliv, utemat, utflykter. Snart mina vänner är det midsommar:)
Kommentarer
Trackback
