Soppa på riktigt

Onsdagar är inte min favoritdag. S3 har gymnastikträning klockan 16.30. Mamman är med som tränare. Ibland bör vi vara där redan klockan 16.00. S2 har träning klockan 18.00. Då kan man undra när man ska klämma in den gemensamma familjemiddagen. Onsdagar är en bra restdag eller soppdag. Det ska vara något som går lätt att slänga ihop och som tåls att hållas varmt eller äter kallt. Idag serveras det soppa. Soppa är en underskattad rätt. Endast fantasin sätter gränser. Rester kan användas och piffas till så att det blir något nytt och spännande.
Idag blir det inte soppa på en spik utan soppa på kycklingbuljongen som jag kokade häromdagen. I fajitasgratängen står det att det ska vara kycklingfilé. Jag tycker att det blir så torrt och tråkigt och föredrar hel kyckling som jag kokar med 2 tsk salt per liter vatten, vitpeppar och lagerblad. Buljongen blir mustig och smakrik.

Potatissoppa med purjo och röda linser
1,2 l valfri buljong
(om du nu inte använder din egen hemmakokta kycklingbuljong)
4 stora potatisar skäres i små bitar
1/2 purjolök, den gröna delen. Skölj väl och strimla fint
2 dl röda linser
Låt purjon puttra på svag värme i lite olja. Tillsätt buljong, potatis och linser. Låt koka i 20-30 minuter.
Jag brukar slå sönder potatisen så soppan blir simmig. Buljongen är så smakrik så det behöver inte tillsättas kryddor, men du kanske har en annan tanke?



Till soppan serverar vi mammas tekakor med getcaprin. Tekakorna är grova och goda. Recept på dem kommer i framtiden. Getcaprinen hittade vi på marknaden och laddade upp med flera kilo. En lyxvara på dessa bredgrader. In med mackan i smörgåsjärnet så blir det ännu godare!

När soppan stod på spisen och puttrade sprang jag till gympan. Efter avslutat pass så sprang jag även hem för att inom loppet av mindre än 30 minuter göra en varm macka, äta middag, duscha, leta rätt på garn och i tid ta mig till den nystartade stickcirkeln. Du behöver inte ens fundera på om jag kom i tid. 10 minuter sen och det tycker jag ändå var ganska bra med tanke på att garnet var längst in i makens snickeriförråd efter att vi städat det nyinredda syrummet innan vintermarknadsgästerna ankom.
Stickcirkeln var ju rätt intressant. Jag trodde i min enfald att man på en cirkel dricker kaffe och äter en massa goda bakverk. Ack så jag bedrog mig. Här hade de flitiga fingrars förening sammanslutits. Beskrivningarna var så komplicerade så ingen hade ens möjlighet att prata! Inget fika och inget skvaller. Vad är det för cirkel? Tillslut var jag tvungen att försynt fråga om det inte fanns tid för en liten kaffetår men nej. Man hade redan beslutat (innan jag kom!) att det inte fanns utrymme för fikapaus. I fortsättnignen måste jag se till att komma i tid så inga dumma beslut fattas.

S1 överraskade den fikasugna mamman med nybakade cupcakes. Nu sitter jag här i min ensamhet och funderar på om jag ska fortsätta med stickningen eller ta en andra cupcake. Det får nog bli...

cupcake med vit chokladtopping

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0