Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Lördag. Ledig dag. Då borde man kunna fixa till en mysmiddag till familjen. Planerar i god tid och plockade upp renstek och löjrom ur frysen redan i gårkväll. Det är mycket god planering. Men... någonstans i planeringen glömde jag marknadsförberedelserna. Den lilla utställningen var tvungen att besökas för att fixa det sista. Doppresent inköptes i god tid för att slippa uppleva en otäck känsla nästa söndag när dopet går av stapeln. Första marknadsgästen kommer i morgon varpå hela huset ska städas grundligt. Men jag kan inte förstå varför huset blir än stökigare när man drar igång med storstädning. Suck. En kryddig lag till det glödgade vinet som ska serveras på den lilla restaurangrörelsen kokades. OCH avsmakades med kollegan. Vi var tvungna att provsmaka lite mer innan kollegan trallade iväg mot sitt hushåll. Eller, hon blev utslängd för att jag och maken var tvungna att marknadshandla och affärerna skulle stänga om trettio minuter. Så vad händer? Jo, det äkta paret rusar in på den lokala ICA-butiken med en lång inköpslista. I vanlig ordning träffar vi på människor som vi MÅSTE prata lite med. Efter en stund ropar man ut i högtalaren " klockan är 19 och butiken stänger NU". Det har jag aldrig upplevt tidigare. Kan det vara den yngre generationen som är less på storhandlare som inte riktigt hinner med sin dag? Vagnen var välfylld varpå maken ställde sig i kassakön (fler än vi var sena:)). Jag sprang runt och hämtade de vi glömt. Yes! Där fick jag in ett motionspass. Kan även kallas intervallträning. Rusa till mjölkkylen, en mjölktetra i vardera hand, några utfall tillbaka till kassan för att upptäcka att vi bara köpt ett (1) paket bregott! Med ett fullt hus räcker det max tre dagar. Vem har tid att handla nästa vecka? Inte jag. Kom till skott tänker ni! Och ni som känner mig tänker, "nu tappade hon tråden...igen". Men nej då. S1 meddelade strax innan vi for till affären att hon skulle dra till grannbyn för nattliga aktiviteter och ville ha mat, på engång. Visst mamman fixade snabbt som attan en värdig middag. Därmed blev det inte en riktig familjemiddag. En var som ute ur leken.
Väl hemma med tio (10) stora matkassar (alltid tygkassar. Okey. Visst. Ibland glömmer jag tygkassar eller impulshandlar och då kan jag väl köpa en plastkasse då. Men oftast spricker de innan jag kommit hem. NEJ. Jag packar dem inte för mycket. Det är bara dålig kvalitet) väntar en vrååålhungrig S2. Och hon ska faktiskt bort och kompisarna har inte tid att vänta på henne så hon måste få mat NU.
Kassarna landar i en röra mitt på köksgolvet till hundens stora glädje.
Till bloggens huvudämne. MIDDAG.
Maries festliga hastverk
Den väl planerade middagen ändrade snabbt karaktär till ett hastverk. Den färdigtinade steken var inte en vanlig rund fin stek utan mer som tjocka olikformade skivor av en stek. Den saftiga steken förvandlades snabbt till en skavstek. Undrar vem det var som frös in bitarna och skrev stek på påsen.
ca 200 gram valfritt kött/person (rätt uppfattat. Vi gillar kött) skärs upp i tunna skivor. Stek i olja och krydda med salt och peppar.
Potatisen, som jag tänkt riva och steka långsamt till en kompakt potatiskaka, skars i små bitar och stektes i olja. Kryddades med krossad rosmarin, salt och svartpeppar.
Och nu mina vänner, dagens miss. Ni som känner mig kommer nog att backa tillbaka för ni kommer absolut inte att tro det ni läser. I min välplanerade middag hade jag tänkt servera Bettans oslagbara pepparsås. Otroligt god och jag har längtat efter denna sås. En god sås innehåller oftast grädde. Det glömde jag att införskaffa under racershoppingturen. Men creme fraiche köpte jag till löjrommen. Dock lätt-varianten men det går lika bra - trodde jag ja! Jag är helt övertygad om att det tidigare har stått "kokbar" på dessa burkar, men inte längre. Jag bekräftar, den är inte kokbar. Resten av familjen tystnade och höll tyst i minst två minuter när det gick upp för mig att eländet skar sig totalt. Så istället vispade jag snabbt ihop ICAs pulver-bea. Nu undrar du säkert vad pulver-bea gjorde i min skafferilåda. Jo, det var out of date och säkert kvar från någon sommartur i fjällen. Den som spar han har. Jag rekommenderar det INTE. Och det matchar inte alls Bettans gudomliga sås. Medan såsen vispades ihop så fixade jag världens godaste förrätt. Den bjöd inte på några otrevliga överraskningar.
Löjrom på tunnbröd
Löjrom
hackad röd lök
creme fraiche (jag kommer aldrig mer att köpa lättvarianten (hur tänkte jag egentligen?)
tunnbröd
bregott
Sorry S1. Du valde vännerna och missade förrätten:) S2 mumsade och meddelande att när hon blir stor så ska hon äta löjrom minst en gång i veckan. S3 ville även ha hummer lite oftare men det är en annan historia.
Kära läsare, nu får ni hålla ut. Jag lovar, det kommer att serveras stek till middag (men inte inom den närmaste veckan) och då blir det Bettans oslagbara pepparsås!
Väl hemma med tio (10) stora matkassar (alltid tygkassar. Okey. Visst. Ibland glömmer jag tygkassar eller impulshandlar och då kan jag väl köpa en plastkasse då. Men oftast spricker de innan jag kommit hem. NEJ. Jag packar dem inte för mycket. Det är bara dålig kvalitet) väntar en vrååålhungrig S2. Och hon ska faktiskt bort och kompisarna har inte tid att vänta på henne så hon måste få mat NU.
Kassarna landar i en röra mitt på köksgolvet till hundens stora glädje.
Till bloggens huvudämne. MIDDAG.
Maries festliga hastverk
Den väl planerade middagen ändrade snabbt karaktär till ett hastverk. Den färdigtinade steken var inte en vanlig rund fin stek utan mer som tjocka olikformade skivor av en stek. Den saftiga steken förvandlades snabbt till en skavstek. Undrar vem det var som frös in bitarna och skrev stek på påsen.
ca 200 gram valfritt kött/person (rätt uppfattat. Vi gillar kött) skärs upp i tunna skivor. Stek i olja och krydda med salt och peppar.
Potatisen, som jag tänkt riva och steka långsamt till en kompakt potatiskaka, skars i små bitar och stektes i olja. Kryddades med krossad rosmarin, salt och svartpeppar.
Och nu mina vänner, dagens miss. Ni som känner mig kommer nog att backa tillbaka för ni kommer absolut inte att tro det ni läser. I min välplanerade middag hade jag tänkt servera Bettans oslagbara pepparsås. Otroligt god och jag har längtat efter denna sås. En god sås innehåller oftast grädde. Det glömde jag att införskaffa under racershoppingturen. Men creme fraiche köpte jag till löjrommen. Dock lätt-varianten men det går lika bra - trodde jag ja! Jag är helt övertygad om att det tidigare har stått "kokbar" på dessa burkar, men inte längre. Jag bekräftar, den är inte kokbar. Resten av familjen tystnade och höll tyst i minst två minuter när det gick upp för mig att eländet skar sig totalt. Så istället vispade jag snabbt ihop ICAs pulver-bea. Nu undrar du säkert vad pulver-bea gjorde i min skafferilåda. Jo, det var out of date och säkert kvar från någon sommartur i fjällen. Den som spar han har. Jag rekommenderar det INTE. Och det matchar inte alls Bettans gudomliga sås. Medan såsen vispades ihop så fixade jag världens godaste förrätt. Den bjöd inte på några otrevliga överraskningar.
Löjrom på tunnbröd
Löjrom
hackad röd lök
creme fraiche (jag kommer aldrig mer att köpa lättvarianten (hur tänkte jag egentligen?)
tunnbröd
bregott
Sorry S1. Du valde vännerna och missade förrätten:) S2 mumsade och meddelande att när hon blir stor så ska hon äta löjrom minst en gång i veckan. S3 ville även ha hummer lite oftare men det är en annan historia.
Kära läsare, nu får ni hålla ut. Jag lovar, det kommer att serveras stek till middag (men inte inom den närmaste veckan) och då blir det Bettans oslagbara pepparsås!
Kommentarer
Trackback
