Maries munsbitar

Häromdagen tog  maken och jag semester för att åka till den stora kuststaden och handla. Vi hade skrivit en lista över vilka ställen vi skulle besöka och vad vi skulle köpa. Barnen lämnades hemma och släpvagnen kopplades på. Sen bar det av. Men tänk att det blev ett (1) oplanerat stopp innan vi ens hunnit fram till staden. Strax innan vi passerade Återvinningen i Boden kom jag helt apropå att de kanske hade trädgårdsstolar. Förvånansvärt nog slog maken på blinkersen och svängde in på parkeringen. Vi blev hänvisade till en annan byggnad, men det var inte säkert att det fanns något kvar. Mycket riktigt. Inte en stol så långt ögat såg. Men det fanns massor av annat användbart material.

Tegelstenar! Det behöver ju jag! Maken såg mycket tveksam ut men av någon konstig anledning köpte han mitt resonemang att använda i mitt framtida trädgårdsprojekt och började packa min nya lilla svarta full med smutsiga tegelstenar. Man ska aldrig sluta förvånas.

Vi fortsatt till det som egentligen var vårt första stopp, möbelaffären. Där skulle vi köpa stolar. Jag hade redan bestämt mig (trodde maken). Det hade jag i och för sig. Men det är ju bra att provsitta. Vi trodde båda att vi i en möbelaffär skulle kunna köpa stolarna och ta med dem hem men se det gick inte. Det fanns bara fyra (4) och vi ville ha sex. Erhm, alltså sex (6) stolar. Nu fick jag i alla fall möjlighet att välja ett annat tyg istället för det svarta. Maken blev nog lite konfunderad. "Du skulle ju ha helsvarta stolar!" Att han inte lär sig att jag ibland ändrar mig fast jag bestämt mig. Affären var i hamn och vi var på väg att gå men mätte stolarna en gång till och upptäcker att stolarna är bredare än vad utrymmet mellan benen på vårt köksbord är. Suck. Samma visa varje gång. Varför kan det inte vara enkelt. Vi tvekar i två sekunder och funderar om vi ska titta på en annan stol men nej. Vi vill ha denna. Det finns flera lösningar.

1. Inte skruva fast armstöden
2. Sätta två stolar vid vardera långsida och en stol vid vardera kortsida
3. Köpa nytt bord

Det tredje alternativet sa maken att inte ens var att tänka på innan jag hann föreslå det. Det är ändå rätt fascinerande att han tänkte tanken! Det betyder att vi snart beställer ett stort svart matchande bord. Grejen är bara att bordet inte kommer att rymmas i vårt lilla matrum. Äntligen får jag min utbyggnad!

Vår bingolottospelande farfar vann presentkort på en vitvarubutik för en tid sedan. Sönerna fick dela på vinsten. Nu är det läge att nyttja checken eftersom vår tvättmaskin sjunger på sista versen.

Vitvarubutiken låg i samma byggnad som möbelaffären. Så vi travade in fast beslutna att köpa tvättmaskin  och tumlare. Men se det gick inte. De tyckte att vi skulle handla i Gällivare eftersom det är närmare vår hemort. Sen hade de i alla fall inget hemma. Jag trodde faktiskt att man kan handla i butiker men det verkar vara show rooms dit man går för att klämma och känna, beställa och sen komma tillbaka för att hämta.

Vi körde vidare med vår tomma släpvagn och av tegelplattor nedtyngda lilla bil. Uträttade tråkiga ärenden så som hitta en affär som säljer knivar till vår 25 år gamla gräsklippare och vax till köksluckorna.

Sen åkte vi spännande små byvägar för att hitta ut till en jordgubbsodling där vi tänkte plocka massor av jordgubbar. Vid Norra Sunderbyn väntade vi på bilfärjan. När jag klev ur bilen insåg jag hur otroligt varmt det var. Svetten lackade efter bara några minuter. Lilla hunden flämtade och sökte sig till en skuggig plats. Bilradion spelade toner som förde mig långt bak i tiden. Om nu allt hade fungerat som det ska på denna sida så hade jag delat med mig av den härliga musiken, men man ska aldrig sluta förvånas över teknikens under. Så det får bli en annan gång när programmet har bestämt sig för att fungera och göra som jag vill.

Nåväl, vi hittade till jordgubbsodlingen och såg oss själva plockandes och svettandes i det gigantiska landet men tänk att så blev det inte. Vi hade i alla fall tur med gubbarna. Där stod de travade på varandra, oköpta. Så om vi ville så fick vi köpa de färdigplockade för samma pris som självplock. "Tack" sa vi. "Vi tar 65 liter". Där glömde jag visst vem som skulle rensa allt ihop vid hemkomst. Natten var i alla fall räddad.

Vi frossade i jordgubbar. Maken undrade vad vi skulle äta till middag. Dum fråga. Jordgubbar och mjölk så klart!

Som kvällsfika serverades nybakade jordgubbsmuffins och de var riktigt smarriga. Prova du också!

Jordgubbsmuffins - 12 stycken

200 g smör

2 dl strösocker

3 ägg

1 tsk bakpulver

1/2 tsk vaniljsocker

ev. några droppar citronarom

4 dl vetemjöl

1/2 dl mjölk

ca ½ liter (250 g) jordgubbar

• Jag använder muffinspanna men sätter muffinsformar i pannan.
  

• Låt smöret blir rumsvarmt. Rör smör och socker till en jämn smet. Använd gärna elvisp genom hela receptet.

• Rör ner äggen ett i taget. Tillsätt bakpulver och vaniljsocker och droppa ev. i cedro citron och rör till en jämn smet.

• Rör ner vetemjöl och häll sist på mjölken och rör till en jämn smet.

• Fördela smeten i muffinsformarna.
  

• Skär jorgubbarna i små bitar. Tryck ner jordgubbsbitarna i muffinsarna.

• Grädda mitt i ugnen i 200 grader i 18-20 minuter. Vill du göra mindre muffins i små pappersformar gräddar du dem i 175 grader istället. När de är klara ska de vara gyllengula på ytan och om du känner med en provsticka ska den vara torr.

Och som sagt, vi kom hem med en tom släpvagn.

---