Bröllopsdag
I dag har maken och jag firat 20 årig bröllopsdag. Fast så mycket firande har det inte blivit av. Han drog vid åtta i morse. En puss, ett tack och "Vi ses i kväll". Han kom hem för en timme sedan.
S1 bjöd hit sina fina vänner på middag. Vem åkte på att laga middagen? De små liven ville ju ha sushi och eftersom jag är världbäst på sushi så ställde jag mig glatt vid bänken och började tillverkningen. Som tur var skar jag bort ändarna - så att jag fick smaka! För det som serverades försvann som en avlöning. Det tar jag som ett gott betyg.
S2 har dragit på feriearbete och kommer inte hem förän på fredagkväll. S3 stack till sin lilla kompis och de har roat sig, vem vet var, tillsammans hela dagen.
Tur för mig att grannÅ fyller år idag! Laxsmörgås, smarrigaste vita chokladtårtan, prinsesstårta, rabarberpaj med marängtäcke, toscakaka och sist men inte minst CG! Tyvärr, jag måste säga att mina pojkar har blivit brädade och det ordentligt. CG slår B&J med hästlängder. Den går dessvärre inte att köpa i butik utan tillverkas av minsta barnet i granngården. Jag säger bara... MUMS!
Då och då under dagen har jag tänkt tillbaka, tittat på klockan och kommit ihåg. Vi sov hos svärfar. Jag delade säng med min goda vän K från Japan som kom hela vägen till Hälsingland för min skull! Det var fint. Maken och K skjutsade mig till frissan där jag tillbringade många timmar.
Klänningen var i spets, efter min döda svärmor som burit den 32 år tidigare. Det var en enorm känsla att få ha den. Maken hade en gammal frack efter min farfars bror som inte heller levde. Vi hade rätt kul åt våra kläder och konstaterade att vi bar de äldsta plaggen. Men fina var vi. En myrtenkrona på huvudet och en röd bukett med rosor och gerbera. Sen var jag taggad upp till tänderna för att sadla om till Mrs Newhouse.
Det var pirrigt när vi for iväg mot Rengsjö kyrka. Och tänka sig, vi var i tid! Vår värd tillika makens kusin väntade in oss och bjöd på whiskey men det var vi alldeles för nervösa för. När dörrarna slog upp och orgeln började spela (inte Mendhelson) spred sig våra leenden. Men kyrkgången är lång och vi var jättenervösa så innan vi var framme vid altaret så hade våra leenden förvridits till krampaktiga grimaser. Konstigt att vi inte fick syrebrist och tippade. Vi sa i alla fall ja och lyssnade på massor av fantastisk musik. Jag får fortfarande tårar i ögonen när jag hör denna låt. Prästen, bakom altarringen drog en trudelutt med gitarren hängandes på kulmagen.
Sen drog festligheterna igång i hembygdsgården. Mat, musik, skämt och dans. Jag har nog aldrig haft så kul varken förr eller senare och blev så besviken när musiken slutade spela. Att brudparet skulle lämna festen först var det inte tal om.
Och denna dag minns man - varje år. Och det kommer jag att fortsätta med. Ett glatt minne för livet.
S1 bjöd hit sina fina vänner på middag. Vem åkte på att laga middagen? De små liven ville ju ha sushi och eftersom jag är världbäst på sushi så ställde jag mig glatt vid bänken och började tillverkningen. Som tur var skar jag bort ändarna - så att jag fick smaka! För det som serverades försvann som en avlöning. Det tar jag som ett gott betyg.
S2 har dragit på feriearbete och kommer inte hem förän på fredagkväll. S3 stack till sin lilla kompis och de har roat sig, vem vet var, tillsammans hela dagen.
Tur för mig att grannÅ fyller år idag! Laxsmörgås, smarrigaste vita chokladtårtan, prinsesstårta, rabarberpaj med marängtäcke, toscakaka och sist men inte minst CG! Tyvärr, jag måste säga att mina pojkar har blivit brädade och det ordentligt. CG slår B&J med hästlängder. Den går dessvärre inte att köpa i butik utan tillverkas av minsta barnet i granngården. Jag säger bara... MUMS!
Då och då under dagen har jag tänkt tillbaka, tittat på klockan och kommit ihåg. Vi sov hos svärfar. Jag delade säng med min goda vän K från Japan som kom hela vägen till Hälsingland för min skull! Det var fint. Maken och K skjutsade mig till frissan där jag tillbringade många timmar.
Klänningen var i spets, efter min döda svärmor som burit den 32 år tidigare. Det var en enorm känsla att få ha den. Maken hade en gammal frack efter min farfars bror som inte heller levde. Vi hade rätt kul åt våra kläder och konstaterade att vi bar de äldsta plaggen. Men fina var vi. En myrtenkrona på huvudet och en röd bukett med rosor och gerbera. Sen var jag taggad upp till tänderna för att sadla om till Mrs Newhouse.
Det var pirrigt när vi for iväg mot Rengsjö kyrka. Och tänka sig, vi var i tid! Vår värd tillika makens kusin väntade in oss och bjöd på whiskey men det var vi alldeles för nervösa för. När dörrarna slog upp och orgeln började spela (inte Mendhelson) spred sig våra leenden. Men kyrkgången är lång och vi var jättenervösa så innan vi var framme vid altaret så hade våra leenden förvridits till krampaktiga grimaser. Konstigt att vi inte fick syrebrist och tippade. Vi sa i alla fall ja och lyssnade på massor av fantastisk musik. Jag får fortfarande tårar i ögonen när jag hör denna låt. Prästen, bakom altarringen drog en trudelutt med gitarren hängandes på kulmagen.
Sen drog festligheterna igång i hembygdsgården. Mat, musik, skämt och dans. Jag har nog aldrig haft så kul varken förr eller senare och blev så besviken när musiken slutade spela. Att brudparet skulle lämna festen först var det inte tal om.
Och denna dag minns man - varje år. Och det kommer jag att fortsätta med. Ett glatt minne för livet.
Kommentarer
Postat av: Åsa
Grattis på bröllopsdagen! Och vet du Marie, jag har din kom-ihåg-lista till bröllopsfesten på ett recept från sjukhusköket, tror det är sauce verde,där står tex nager(!!!)-lack, strumpbyxor och champagneglas,jag och Lisa skrattade gott när vi senast tittade på det, vi skulle lägga in recept i vårt nya kostdatasystem. Ja, se Marie....sa vi.
Trackback
