Röriga räkan

Helgen har förflutit i ett lugnt tempo på närbeliggande skidort - Kåbdalis. Tre mammor och totalt fyra barn har camperat ihop och njutit. Det kändes jobbigt i fredags när väskor och bil skulle packas, mat inhandlas och sen fara bort när jag just kommit hem. Men när vi väl rullade iväg så var vi fulla av förväntan. Att vakna på lördagmorgon för att upptäcka att solen visar sig från sin bästa sida är ju heller inte helt fel. Vi var rätt snabba med att äta frukost och bege oss ut i backen. Nu börjar de små barnen bli så stora så de har roligast utan mammor. Vilket resulterade i att mammorna fick ha det riktigt härligt på egen hand. Nu är tiden förbi när man ska lyfta och släpa på de små liven för att få dem att utföra sitt eget stora intresse. Nu är intresset absolut implementerat i barnet (S3 denna gång) och hon har kul på egen hand.



Jag gillar mina skidor. De är helt underbara. Vi är som ett mina skidor och jag. Jag tycker så mycket om dem så jag lånade ut dem till mamma U bara så att hon skulle få känna att det faktiskt är skillnad, ja ganska stor till och med, mellan olika skidor. Lite som äpplen och päron.
Och vad händer?



Hon glider iväg, ifrån mig som inte har en chans att hinna med. Vänder sig om med ett brett leende på läpparna, sen ser jag varken skymten av mina skidor eller henne. På fladdrande mjuka skidor halvplogar jag mig ner till liften för att hitta igen mina skidor för ett snabbt byte tillbaka. Jag log när jag senare på kvällen hörde henne prata med sin make. Jag tror att hon blev sugen på något liknande.



Känslan att upptäcka att barnen helst sköter sig själva är rätt skön. I allafall en dag som denna. Barnen inhandlade glass och åt den vid vår lägereld. Själva gled vi ner till Kårleone och njöt av en Cafe Latte på den fina verandan.



På lördagkväll åt vi middag på träkolsgrillen. Jag hoppade det grillade och åt en underbar hälleflundra. Barnen festade på och njöt av sin mat. Vi var alla rätt mosiga efter en heldag i solen. Ingen protesterade över att krypa till kojs. Mammorna hade en överläggning om morgonreveljen. En sade 06.30. Den andra stönade och föreslog 07.00. Jag satte klockan mittemellan. Bra kompromiss med hopp om att vi skulle vara ute i backen till klockan 9 när den öppnar.

Tre yra mammor och ett gäng snurriga barn klev upp, packade, åt frukost, klädde sig, städade rummet vi bott i, packade bilen och for iväg. Visst förstår du att det tar tid? Det vet jag. När vi rullade in på parkeringen blev vi lite förvånade att den var tom. Döm om min förvåning när jag upptäcker att klockan är 08.33! Vi fick vackert vänta på att den morgonpigga personalen öppnade backen.



Inte trodde jag att vi skulle vara först i backen. Men det var vi!



Åter en dag med fina backar och strålande sol. Vi åkte och åkte och åkte. Sen åkte vi hem. Trötta och nöjda. Funderade över middagsmaten och hade absolut ingen idé. Gjorde en sväng i matvarubutiken och snubblade över frysen med räkor. Mums! Frysta räkor tinar rätt snabbt. I alla fall om man kvistar över till kompis L fem minuter som blir en timme för att hämta lilla hunden.

Röriga räkan, 3 personer
250 g skalade räkor
1/2 paprika
1/2 squash
1/2 lök
1,5 dl grädde, iMat eller creme fraiche
1/2 dl chilisås
några droppar worcestershire sås
1 krm cayennepeppar
salt
Serveras med ris och grönsallad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0