aj aj aj...
...det bultar och det bankar.
Inte i hjärtat men i huvudet.
Ibland får jag för mig att jag ska vara snäll mot kroppen och rena den genom att sluta dricka kaffe. Men aj aj aj vad ont det gör. I tre dagar är jag däckad. Njurarna värker så jag knappt tar mig ur sängen. Huvudet är på gränsen till sprickfärdigt av smärta och det går inte att bota med alvedon. Till sinnet blir jag rätt dämpad. Vill helst sova. Men efter den tredje dagen är jag åter.... Jag är fylld av ny energi. Känner mig hälsosam och nyttig. Lovar mig själv att ALDRIG mer dricka kaffe. För det är ju ett gift. Det finns de som påstår att om kaffe vore ett nytt påfund skulle det vara receptbelagt. Då känner jag mig ännu mer hälsosam.
Men så.....
börjar det lukta så där riktigt gott när perkulatorn puttrar, när man är bortbjuden på middag, när man går på ett fik och är less alla örtteer. Och då tänker jag, "bara en liten kopp". Det vore ju helt ok men sen är det igång igen. Stora muggar med kaffe bredvid tangentbordet. Ett omedvetet konsumerande. Man bryr sig nästan inte i hur det smakar utan ska bara ha.
Varför kan jag inte nöjda mig med en kopp som jag dricker ur det vackra benporslinet, ett arvegods som vi fick i bröllopspresent? Varför kan jag inte dricka denna kopp andaktsfullt tillsammans med någon? Här behövs träning i kaffedrickning men först blir det kaffefritt. Och jag har precis avklarat dag två.
Visste du att vid 1756 års riksdag infördes förbud mot kaffedrickande, och blev någon ertappad med kaffedrickande utdömdes böter. Det var bondeståndet som genomdrev förbudet, som hämnd mot att husbehovsbränningen av brännvin hade förbjudits. Men 1769 hävdes förbudet och ersattes med en importtull.
Källa: Wikipedia
Inte i hjärtat men i huvudet.
Ibland får jag för mig att jag ska vara snäll mot kroppen och rena den genom att sluta dricka kaffe. Men aj aj aj vad ont det gör. I tre dagar är jag däckad. Njurarna värker så jag knappt tar mig ur sängen. Huvudet är på gränsen till sprickfärdigt av smärta och det går inte att bota med alvedon. Till sinnet blir jag rätt dämpad. Vill helst sova. Men efter den tredje dagen är jag åter.... Jag är fylld av ny energi. Känner mig hälsosam och nyttig. Lovar mig själv att ALDRIG mer dricka kaffe. För det är ju ett gift. Det finns de som påstår att om kaffe vore ett nytt påfund skulle det vara receptbelagt. Då känner jag mig ännu mer hälsosam.
Men så.....
börjar det lukta så där riktigt gott när perkulatorn puttrar, när man är bortbjuden på middag, när man går på ett fik och är less alla örtteer. Och då tänker jag, "bara en liten kopp". Det vore ju helt ok men sen är det igång igen. Stora muggar med kaffe bredvid tangentbordet. Ett omedvetet konsumerande. Man bryr sig nästan inte i hur det smakar utan ska bara ha.
Varför kan jag inte nöjda mig med en kopp som jag dricker ur det vackra benporslinet, ett arvegods som vi fick i bröllopspresent? Varför kan jag inte dricka denna kopp andaktsfullt tillsammans med någon? Här behövs träning i kaffedrickning men först blir det kaffefritt. Och jag har precis avklarat dag två.
Visste du att vid 1756 års riksdag infördes förbud mot kaffedrickande, och blev någon ertappad med kaffedrickande utdömdes böter. Det var bondeståndet som genomdrev förbudet, som hämnd mot att husbehovsbränningen av brännvin hade förbjudits. Men 1769 hävdes förbudet och ersattes med en importtull.
Källa: Wikipedia
Kommentarer
Trackback
