Maries munsbitar

I dag har jag och K-ollegan varit i vår lilla butik. Eller det som vi hoppas att inom en mycket snar framtid ska bli vår butik.

I helgen började vi riva ner hyllor efter väggarna. Vi har skurat och målat över ett lila tak i den del som ska bli vår present- och fikadel. Vi var imponerade över färgsättningen. 80-tal så det smällde om det. Mintgröna väggar med en lila bård och som sagt, ett matchande lila tak. Våra händiga män påbörjade ett skruvningsarbete för att montera ner alla lysrör ( det var mer än 10). Efter en timmes funderande och skruvande hade de fått ner lampan och insåg att det behövdes en elektriker för att koppla bort lampan. Det var bara att skruva tillbaka lampan och informerade oss att det var absolut omöjligt att plocka bort lamporna när vi skulle måla taket.

Det här händer hela tiden. Vi stöter på patrull, måste ändra riktning, måste ta nya beslut.

I dag har vi fortsatt att måla det lila taket som nu mer och mer börjar likna ett vitt tak. Vi har skurat väggar, spacklat och sicksackandes mellan all takarmatur torkat tak. Jo det gör smått ont i nacken.

Till slut gav vi upp och packade ihop. Svängde in hos grannen när vi skulle fara hem och blev bjuden på en hummersoppa som inte gick av för hackor. Den var lagad från grunden. Smakade helt underbart spetsad men lite vitt vin och en klick citrongrädde. Den kommer jag att minnas länge. Måste söka rätt på ett recept och testa själv. Jag har ju en hummer i frysen!