Maries munsbitar

Fast just nu önskar jag oss en bättre fortsättning. Att börja det nya året med ett oväntat besök i arla morgonstund i den lilla lanthandeln är ju inte vad man önskar sig. Men nu har det hänt. Jag åkte hem med delar av familjen i går kväll. Kvar var K-ollegan med make och S1. Att möta en man med yxa i högsta hugg kan nog få vem som  helst att tvärvända och det gjorde mina vänner. Tjuven blev nog minst lika överraskad och drog som en avlöning men har lämnat djupa spår efter sig.

Dagen bestått av en massa känslor. Arg. Rädd. Ledsen. Förbannad. Och en önskan att det inte ska hända igen. Jag hoppas att mina vänner och flickebarnet inte får sin nattsömn störd. Inga mardrömmar. Inga fler besök.