Trädgårdsliv

Häromkvällen for flickorna och jag till grannbyn på besök. Som också blev ett studiebesök. Systrarna E är vida kända för sina fantastiska trädgårdar och jag blir stum av beundran. Hur man med växter och en enorm uppfinningsrikedom lyckas skapa något så vackert. Jag förstår också att det finns ställen där man använder trädgårdar och trädgårdsarbete som terapi och för att hjälpa sönderstressade människor. Vilken frid vi kände när vi klev in i trädgården. Kameran hade jag med mig. Skarpt laddad. Men sen blev det inte så skarpa skott. Höstmörkret smyger sig på och det blev allt för skumt för att får bra skärpa. Där hade jag kunnat roa mig länge. I vanlig ordning blev S2 smått less på att hon var tvungen att assistera och hålla. Till slut utbrast hon "men mamma! Jag har bara två händer!" Då försökte hon hålla två paraplyn (jo det regnade och vi hade den varma sommaren i färsk minne och glömde helt att man kan behöva en jacka, typ regnjacka, vid dylika väderförhållande) och några nyplockade squash i sina händer. Prova bläckfiskmetoden tänkte jag för mig själv.









Händiga A har alldels själv byggt sig ett lusthus. Vi klev in i det inbjudande rummet. Braskaminen värmde gott. S2 och jag bara satt och njöt av atomosfären, av detaljer, små som stora. Vi björds på en ruggigt god persikopaj. Tydligen är det persikasäsong i andra delar av Sverige och världen för jag har uppmärksammat att det pluppar upp recept med persikor här och där. Men jag har aldrig testat. Persikopaj äter jag gärna igen.

Efter en härlig fikastund for vi vidare till nästa syster E. Ja vad ska man säga? Jag kan inte ens förmå mig att bli avundsjuk på dem för jag har varken ideér eller kunskap att skapa det de gör. Men jag blir galet sugen! Nu ska S2 och jag skissa på nästa del av våran jättegräsmatta. Där ska vi sätta ett badkar. Tror du inte att det blir fint?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0