Maries munsbitar

När man har föväntningar så är det lätt att bli besviken. Man ser bilder, som sen inte överensstämmer med verkligheten. Kanske har man photoshoppat så det gröna blir grönare och det blå blir blåare. Vinkeln på bilden gör att man får en helt annan uppfattning än vad verkligheten är. Verkligheten blir en svartvitt nyans. Om det nu finns något sådant. Men en kort sammanfattning så kan jag säga att nu har vi gjort Kneipbyn och vi kommer aldrig mer att göra om det.

Kompis P hade hittat ett ställe på internet som heter Blå Lagunen. Mer visste vi inte. Men namnet lät lockande och solen värmde gott. På vår väg till Fårö bestämde vi att göra ett stopp. Vi blev återigen överraskade. Myckt positivt denna gång. Håll med, visst får man en viss utlandskänsla.





Vi hade svårt att slita oss. Men till slut var vi tvungen att  ge oss iväg för vidare färd mot nästa mål. Fårö. Maken och jag har varit där tidigare. För si sådär 22 år sedan. Förväntningarna var denna gång:

• sandstränder, de har jag varit på
• kallt vatten
• blåsigt
• dåligt väder. För det har har jag sett på väderinternet.

Tänk hur det kan bli när man inte har höga förväntningar. Jag äääälskar Fårö. Efter att förtältet var på plats och middagen intagen försvann våra tonåringar De var borta lite väl länge och vi hörde ett discodunk en bit bort. Mammorna och några barn i mindre åldrar hängde på och vi vandrade mot stranden. Vi möttes av en tropisk känsla. Stranden kändes oändlig och sanden hade en potatismjölslik känsla. Vattnet var ljummet och inbjudande och doppet var inte långt bort. Vi passade på att bada eftersom vädret skulle bli sämre idag. Det sa både vår granne och receptionisten. Men tänk så fel man kan ha! Solen har strålat över oss hela dagen och havet har bjudit på varma bad. Det kommer nog att bli ett kvällsbad efter middagen i kväll också.





Efter en del strandhopp så kan vi inte säga annat än att Fårö är bäst!