På turne

Nu har jag lämnat trygga livet i det lilla samhället i det stökiga ombonade kontoret vid det gamla ekskrivbordet och ljudet av den snarkande hunden. H U N D E N! Hjälp! Jag har inte gjort en komihåg-lista till de delar av familjen som är kvar i hemmet.
KOM I HÅG ATT:
  • ge hunden fräscht vatten, flera gånger om dagen. Hon dricker mycket.
  • ge hunden mat två gånger om dagen. Fyll skålen.
  • gå ut med hunden! Några varv runt sjön och en rejäl långpromenad.
  • tvätta henne! hon stinker.
oj oj oj. Undrar hur det lilla livet har klarat denna dag. Min dag började inte så där superbra. Den smarta telefonens alarm ställdes på klockan 05.00. Jag kollade flera gånger att det skulle ringa på rätt dag - onsdag. Men tror du att den ringde? Som tur var så sov jag i Lule med S1 som även hon ställt sin smarta telefon på alarm. Vi har två alternativ att välja på. Antingen är det min dotter som är smart eller också är det hennes telefon. Min telefon och jag har inget bra team work.

Men nu blev det ingen panik. Jag kom till flygplatsen i god tid och allt fungerade ända tills planet lyft och personalen kom med frukostvagnen. När de äntligen kom till rad 30 var frukostpåsarna slut. Oj oj. Hon visste inte vem hon hade att göra med.
"Jaha. Och? Jag vill har frukost!"
"Vi har muffins."
"Men... det är ju sött!"
Till slut fick jag en kopp kaffe för 25 spänn. Lämnade en femhundring som hon naturligtvis inte kunde växla. Synd om henne. Dra kortet? Aldrig i livet. Det är tomt. Slutade med att hon bjöd på kaffet. Fattas bara.

På väg till ankomsthallen slirade jag in på Max och köpte med mig en fukostpåse. Mer mat och billigare än Norwegian. När jag var framme vid Arlanda express simmade mackan i en blandning av kaffe och juice. Nog för att jag gillar att doppa bröd. Om jag får göra det själv i EN dryck.

Jobb i Älvsjö på Seniormässan. Lunch i restaurangen. Gott? Inte alls. Torrt segt och smaklöst. Hurra vad sur jag blir.

I kväll åt jag på hotellet. Goda vänner från Eskilstuna kom förbi för att umgås. Läcker meny men mindre läcker mat. Men de kunde i alla fall ta bra betalt.

I morgon blir jag bjuden på middag hos min släkting. Då vet jag att jag blir mätt och att det är gott. Sen blir jag snäll och glad igen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0