Helgnöje
Helgens stora projekt var att packa upp arvegods och omfördela i skåpen. Köksskåp och andra skåp är på gränsen till överfulla. Jag är som person inte så pedantisk av mig men i skåp och garderober ska det vara ordning och reda. Det ska sorteras efter färg och storleksordning. Det finns de i min umgängeskrets som älska att kika in bakom de stängda dörrarna och slutar aldrig att fascineras över ordningen. För det kan jag säga, det är absolut inte lika ordningsamt utanför skåp och garderober. Vi kan väl säga som så, jag jobbar på det. Men det tar bara lite tid.
Hur som helst var jag tvungen att få mig en nypa frisk luft. Kameran har legat på hyllan allt för länge och samlat damm. Septembers väder var ju inte allt för grant. Men nu har jag istället för färger koncentrerat mig på former. Runda former. I form av vatten. I helgen hittade jag några runda former i både ofruset så väl som fruset tillstånd. Kämpar fortfarande på med mitt fina macroobjektiv men är inte riktigt nöjd. Dels beror det på höstljuset som kan vara rätt svårt. Det blir långa slutartider. Sen vill som inte mina ögon riktigt hänga med. Det behövs nog nya glasögon men jag tycker att det är så obekvämt att fota med glasögon på. Nåväl.... här kommer några droppar som fastnade på bild. Inte allt för oskarpa.
Dagens bektraktelse
På ICA säljer man julsill!
Hemma på min gata har någon hängt upp adventstjärnan.
Själv har jag just fått vintertid.... Men vart håller vintern hus?
Hemma på min gata har någon hängt upp adventstjärnan.
Själv har jag just fått vintertid.... Men vart håller vintern hus?
Kristaller och midnattssol
I går var det en fantastisk dag då naturen förvandlats till ett kristallandskap. Var på promenad med kompis K. Vid sådana tillfällen lämnas kameran hemma. K blev helt betagen av det vi såg och utbrast "Men VARFÖR har du inte kameran med dig?" Ja varför? Kanske för att jag vet att det inte är så populärt. Men se igår hade det gått jättebra. Nu måste jag klura ut vid vilka tillfällen det kan passa att ta med kameran. Eller också är det bara som så att när jag inte har kameran med tycker hon att det hade varit ok. I själva verket bryter hon sakta ihop när hon måste stå och vänta, med ett bartskt uttryck och armarna i kors. Vem törs fortsätta krypa runt i macrovärlden då?
Jag fick vackert hålla till godo med mobilens kamerafunktion. Jättekul...
I dag är det varmare. Och naturligtvis... REGN. Skidpremiären i helgen får vackert vänta. Nu längtar jag verkligen efter kyla och snö. Kan ändå inte låta bli att bjuda på en junibild. Bilden är tagen vid midnatt på Storknabben.
Jag fick vackert hålla till godo med mobilens kamerafunktion. Jättekul...
I dag är det varmare. Och naturligtvis... REGN. Skidpremiären i helgen får vackert vänta. Nu längtar jag verkligen efter kyla och snö. Kan ändå inte låta bli att bjuda på en junibild. Bilden är tagen vid midnatt på Storknabben.
Andy and the dreamers
Har du någon gång lyssnat på Freddy and the dreamers? Själv är jag omåttligt förtjust i Andy and the dreamers.
Här och nu släpps deras enda inspelning någonsin. Gruppen kör en ABBA och kommer inte alls (helt noll) aldrig mer att spela tillsammans igen.
Inspelningen har dammats av och kommer nu att vara den låt som läggs till alla mina youtube-klipp. Vänta nu... alla mina? Ok. Jag har gjort ett som är publicerat. Jag har material till minst två till och i tanken finns på minst 100! Det behövs en liten omprioritering av tid. Men håll ögonen öppna! Då och då... jag vet inte hur ofta, men det kommer en ny hälsning från Jokkmokk till skönsjungande toner från ANDY AND THE DREAMERS!!!
Du som är min vän på facebook har säkert redan sett och hört.
Än roligare kan det bli om du vet vilka som sjunger och spelar. Det är ett Bollnäsgäng i gymnasietid typ 80-tal. Min käre make sjunger. Han tyckte att det var så fruktansvärt pinsamt med detta uppträdande och bjöd därför inte en av sina bästa vänner på vårt bröllop. Han var rädd att de skulle spela denna låt för hela släkten! (Men det vill han inte erkänna. Jag bara vet. Den kvinnliga intuitionen)
Denna inspelning är från 1994 då gruppen gjorde ett andra och sista framträdande. Nu kommer det nog aldrig mer att hända.
Han ackompanjeras av Tomas Froms och Urban Persson.
Här och nu släpps deras enda inspelning någonsin. Gruppen kör en ABBA och kommer inte alls (helt noll) aldrig mer att spela tillsammans igen.
Inspelningen har dammats av och kommer nu att vara den låt som läggs till alla mina youtube-klipp. Vänta nu... alla mina? Ok. Jag har gjort ett som är publicerat. Jag har material till minst två till och i tanken finns på minst 100! Det behövs en liten omprioritering av tid. Men håll ögonen öppna! Då och då... jag vet inte hur ofta, men det kommer en ny hälsning från Jokkmokk till skönsjungande toner från ANDY AND THE DREAMERS!!!
Du som är min vän på facebook har säkert redan sett och hört.
Än roligare kan det bli om du vet vilka som sjunger och spelar. Det är ett Bollnäsgäng i gymnasietid typ 80-tal. Min käre make sjunger. Han tyckte att det var så fruktansvärt pinsamt med detta uppträdande och bjöd därför inte en av sina bästa vänner på vårt bröllop. Han var rädd att de skulle spela denna låt för hela släkten! (Men det vill han inte erkänna. Jag bara vet. Den kvinnliga intuitionen)
Denna inspelning är från 1994 då gruppen gjorde ett andra och sista framträdande. Nu kommer det nog aldrig mer att hända.
Han ackompanjeras av Tomas Froms och Urban Persson.
Sura svartvinbärsmattor
Lånade en godisbok från bibblo. Barnen bläddrade och läskades. S3 hittade flera recept som hon blev sugen på. I ett svagt ögonblick lovade jag henne att vi skulle göra något ur boken en kväll. Hon bläddrade och funderade och bestämde sig till slut för
SURA SVARTVINBÄRSMATTOR
10 gelatinblad
2,5 dl strösocker
1 dl vatten
75 g glykos
100 g svartvinbärspuré (mixa bär om du har i frysen)
1 krm vinsyra
4 krm citronsyra
0,5 dl socker att strö över
1 tsk citronsyra att strö över
Lite för segt för min smak men barnen åt det i ett nafs. Rätt lätt att göra men stelningsprocessen tog sin tid.
SURA SVARTVINBÄRSMATTOR
10 gelatinblad
2,5 dl strösocker
1 dl vatten
75 g glykos
100 g svartvinbärspuré (mixa bär om du har i frysen)
1 krm vinsyra
4 krm citronsyra
0,5 dl socker att strö över
1 tsk citronsyra att strö över
- Lägg gelatinbladen i en skål med kallt vatten i 5 - 10 minuter.
- Koka upp socker och vatten i en rostfri kastrull. Tillsätt glykos och koka till 150°C.
- Tillsätt svartvinbärspurén och koka massan till 125°C. Dra av kastrullen från plattan.
- Lyft upp gelatinet ur vattnet och rör ner det tillsammans med vinsyra och citronsyra i den varma massan direkt i kastrullen. Låt svalna i rumstemperatur till cirka 50°C, rör om ett par gånger med en slickepott under tiden det svalnar.
- Häll ut massan på två silikonmattor (jag tog bakplåtspapper) och bred ut med en palettkniv (jag tog en slickepott). Låt stå i rumstemperatur tills massan börjar stelna, ett par timmar.
- Blanda socker och citronsyra, strö det över ytan. Sätt in i kylen över natten.
- Markera långa remsor med en sporre eller kniv, cirka 2 cm breda och 12 cm långa. Rulla ihop mattorna med sockret utåt.
Lite för segt för min smak men barnen åt det i ett nafs. Rätt lätt att göra men stelningsprocessen tog sin tid.Ett telefonsamtal i natten
Jag sover. Det ringer.
"Hej det är jag (mamma)"
"?... Hej"
" Det är tråkigt här. Det händer inget."
Linjen bryts och det fräser och sprakar så som det gjorde förr i tiden när det var myrornas krig på TV.
När klockan ringer tidigt på morgonen har jag svårt att avgöra om det var en dröm (en väldigt stark dröm) eller verklighet. Men meddelandet gick fram. Min kära mamma har det långtråkigt. Säkert ser hon hur vi far fram Hon ser hur kompis K och jag planerar och min kära mamma, full av enerig, vill så gärna vara med. Och vet du.... jag önskar verkligen att hon var här.
Kom ihåg att berätta för din mamma hur mycket du älskar henne. Ofta. Det kommer en dag när du inte kan göra det längre.
"Hej det är jag (mamma)"
"?... Hej"
" Det är tråkigt här. Det händer inget."
Linjen bryts och det fräser och sprakar så som det gjorde förr i tiden när det var myrornas krig på TV.
När klockan ringer tidigt på morgonen har jag svårt att avgöra om det var en dröm (en väldigt stark dröm) eller verklighet. Men meddelandet gick fram. Min kära mamma har det långtråkigt. Säkert ser hon hur vi far fram Hon ser hur kompis K och jag planerar och min kära mamma, full av enerig, vill så gärna vara med. Och vet du.... jag önskar verkligen att hon var här.
Kom ihåg att berätta för din mamma hur mycket du älskar henne. Ofta. Det kommer en dag när du inte kan göra det längre.
Studieresan - del 5
Fulla av intryck och inspiration var det dags att vända norrut efter E4:an. Det gick inte att undgå ett besök på IKEA. Det finns ju alltid lite småsaker man behöver.
Vi passade också på att kolla vad vi kan tänkas behöva till vår lilla verklsamhet. Vi glömde helt att bilen redan var fullpackad. Lilla hunden fick överge sin bur och ligga i knä. Tydligen tyckte hon att det var bekvämare att ligga mellan framsätena.
Kompis K skulle hoppa av halvvägs hem, i Ume, så hon erbjöd sig att köra mellan Sundsvall och Ume under förutsättning att jag tog över skyltläsningen. När jag körde missade jag alla skyltar av vikt. Ganska snabbt insåg K att hon var tvungen att hålla koll på skyltar så att vi kom åt rätt håll. När vi bytte plats var det ju självklart att jag tog över skyltläsningen. Men det gick inte många hundra meter förän det höll på att bli trafikkaos.
"Sväng höger!"
"Va?"
"Sväng höger!"
"Men varför? Jag kan inte stanna!"
Ett lätt panikartad stäming spred sig i bilen. K körde bestämt rakt fram och spännde ögonen i mig undrandes varför hon skulle svänga..
Jag hade ju faktiskt noterat att jag körde mot Sundsvall de första två timmarna. När jag sen tog över skyltläsningen såg jag skylten med Sundsvall! K tog därefter över både bilkörning och skyltläsning.
Vi passade också på att kolla vad vi kan tänkas behöva till vår lilla verklsamhet. Vi glömde helt att bilen redan var fullpackad. Lilla hunden fick överge sin bur och ligga i knä. Tydligen tyckte hon att det var bekvämare att ligga mellan framsätena.
Kompis K skulle hoppa av halvvägs hem, i Ume, så hon erbjöd sig att köra mellan Sundsvall och Ume under förutsättning att jag tog över skyltläsningen. När jag körde missade jag alla skyltar av vikt. Ganska snabbt insåg K att hon var tvungen att hålla koll på skyltar så att vi kom åt rätt håll. När vi bytte plats var det ju självklart att jag tog över skyltläsningen. Men det gick inte många hundra meter förän det höll på att bli trafikkaos.
"Sväng höger!"
"Va?"
"Sväng höger!"
"Men varför? Jag kan inte stanna!"
Ett lätt panikartad stäming spred sig i bilen. K körde bestämt rakt fram och spännde ögonen i mig undrandes varför hon skulle svänga..
Jag hade ju faktiskt noterat att jag körde mot Sundsvall de första två timmarna. När jag sen tog över skyltläsningen såg jag skylten med Sundsvall! K tog därefter över både bilkörning och skyltläsning.
Studieresan - del 4
Fredagmorgon. Och som sagt. Kläderna är på, lätt knöliga, och kaffekoppen är urdrucken. Vi far till dagens första studiebesök. Arbrå Ångbageri. En pepparkaks- och kakfabrik med anor från 1892. För något år sedan tog Petra och Camilla, två färgstarka kvinnor, över rodret. Jag har träffat dem tidigare och är djupt imponerad över deras kunskap, mod och djävlaranamma. "Allting går att sälja med mördande reklam." När reklamen är färgglad och spännande blir det än mer attraktivt.
Nu är det högsäsong i pepparkaksfabriken. De har inte ens tid för en fikapaus. Men det gör inget. Vi hänger gärna med in i fabriken för att se hur de arbetar och alla dessa häftiga maskiner. Vi placerar oss strategiskt vid packmaskinen. De trasiga kakorna sorteras bort i en burk och vi knaprar glatt i oss. En timme senare, i pepparkakskoma, lämnar vi fabriken fyllda med inspiration och pepparkakssmak.
De har lagt ner massor av tid (och en del pengar kan jag tänka) på färg och form. Vem kan motstå den rosa dörren in till fabriken? Skulle inte du också vilja ha en blå pepparkaksburk? Själv har jag två! (tomma).
På deras webbsida kan du hitta snälltestet. Jag är nog inte riktigt snäll. Måste äta 39 pepparkakor. Men å andra sidan ÄLSKAR jag pepparkakor så inte deppar jag.
Med den vackra blå burken på skrivbordet och ett stort glas kall mjölk mår jag bra. Det är svårt att sluta. Fakturm är att jag inte slutar förän jag nått botten och burken är tom. Ont i magen? Absolut inte. Ta en kaka till!
Nu är det högsäsong i pepparkaksfabriken. De har inte ens tid för en fikapaus. Men det gör inget. Vi hänger gärna med in i fabriken för att se hur de arbetar och alla dessa häftiga maskiner. Vi placerar oss strategiskt vid packmaskinen. De trasiga kakorna sorteras bort i en burk och vi knaprar glatt i oss. En timme senare, i pepparkakskoma, lämnar vi fabriken fyllda med inspiration och pepparkakssmak.
De har lagt ner massor av tid (och en del pengar kan jag tänka) på färg och form. Vem kan motstå den rosa dörren in till fabriken? Skulle inte du också vilja ha en blå pepparkaksburk? Själv har jag två! (tomma).
På deras webbsida kan du hitta snälltestet. Jag är nog inte riktigt snäll. Måste äta 39 pepparkakor. Men å andra sidan ÄLSKAR jag pepparkakor så inte deppar jag.
Med den vackra blå burken på skrivbordet och ett stort glas kall mjölk mår jag bra. Det är svårt att sluta. Fakturm är att jag inte slutar förän jag nått botten och burken är tom. Ont i magen? Absolut inte. Ta en kaka till!
Studieresan - del 3
Måste scrolla ner och kolla vad jag nu lovat. Har varit ute hela dagen och är nu hemma och vänder. Måste duscha av mig arbetsdamm, kamma lockarna och (fast det kommer jag inte att hinna) måla naglarna. Så är det. Man får hela tiden göra sina val. Förresten borde jag sy i en knapp i kappan. Få se nu... ska jag blogga eller sy? Kan man åka på basketmatsch och sakna en knapp? Men gulleS1. Mammas rädderska alltid. Nu syr hon och jag bloggar. Hinner jag duscha och klä mig på fem minuter? JAAAAAAAAAAAA. Det gör jag ju alltid.
Men jag hinner inte med den långa berättelsen. Så du får höra om Havanna. Det bästa spar jag tills i morgon.
på 70-talet, när jag gick på högstadiet var det två coola grabbar, Roffe och Anders, som startade en jeansaffär i en gammal skomakarlokal. En liten grön stuga inklämd i centrala stan. Där köpte alla ungdommar Wrangler, Kela, Gul&Blå och vad som mer var modärnt. Men inte jag. Jag fick hålla tillgodo med en häst. Man kan inte få allt sa min mamma. Jag var nog rätt nöjd med min häst. Ännu nöjdare blev jag när hon fölade som en liten extra bonusöveraskning.
Nåväl Smash, som butiken hette, har bytt skepnad många gånger under årens lopp och har nu omvandlats till en delikatessaffär.
Det var en trevlig butik att komma in i. Köpte en underbar liten bit ost. Den slog de in i turkos silkespapper. Det kändes lyxigt.
Den franska läsken har vi sett på andra ställen och är tyligen rätt populär. Jag har inte smakat den ännu men får kanske snart anledning att göra det.
Provade på några chokladbitar som var smältande goda. Tänkte nästan vända och köpa några till men hejdade mig.
Okey kära vänner... Än är jag inte klar. Vår resa var lång och så är berättelsen. Men nu drar jag till Lule på basket.
Ha en riktigt skön fredagkväll.
Men jag hinner inte med den långa berättelsen. Så du får höra om Havanna. Det bästa spar jag tills i morgon.
på 70-talet, när jag gick på högstadiet var det två coola grabbar, Roffe och Anders, som startade en jeansaffär i en gammal skomakarlokal. En liten grön stuga inklämd i centrala stan. Där köpte alla ungdommar Wrangler, Kela, Gul&Blå och vad som mer var modärnt. Men inte jag. Jag fick hålla tillgodo med en häst. Man kan inte få allt sa min mamma. Jag var nog rätt nöjd med min häst. Ännu nöjdare blev jag när hon fölade som en liten extra bonusöveraskning.
Nåväl Smash, som butiken hette, har bytt skepnad många gånger under årens lopp och har nu omvandlats till en delikatessaffär.
Det var en trevlig butik att komma in i. Köpte en underbar liten bit ost. Den slog de in i turkos silkespapper. Det kändes lyxigt.
Den franska läsken har vi sett på andra ställen och är tyligen rätt populär. Jag har inte smakat den ännu men får kanske snart anledning att göra det.
Provade på några chokladbitar som var smältande goda. Tänkte nästan vända och köpa några till men hejdade mig.
Okey kära vänner... Än är jag inte klar. Vår resa var lång och så är berättelsen. Men nu drar jag till Lule på basket.
Ha en riktigt skön fredagkväll.
Del 3... eller inte.
Karameller ska man suga på. Därför håller jag på den tredje och avslutande delen. Men när jag väl börjar skriva så kan det bli så många bilder och så mycket text så det räcker till en fjärde del. Några hårda karameller finns inte i min närhet men däremot har kompis K lämnat en påse med IKEAS mjuka söta färglada ätliga fiskar. Påsens innehåll minskar. Fast det inte är lördag. Jag tror att hon (kompis K) kan ha gömt en påse i bilen också. Typ bra att ha/färdknäpp.
Denna dag går till historien. Inte riktigt men kroppen åkte på ett stressrus light.
Sitter på hotellet djupt koncentrerad då vi är ett gäng som försöker (det är KRÅNGLIGT) lägga upp bokningsbara turistprodukter på nätet.
Makens vackra profil dyker upp på telefonens display. Han har begett sig ut i vår vackra natur nyttjandes en friskvårdstimme.
"Är du på hotellet?"
"Ja" Det vet han väl! Jag gick ju dit när han var hemma.
"Ser du Tindra?"
"???" Hur skulle jag kunna göra det? JAG är på hotellet. HAN är ute och går med hunden. Eller inte? Nähä. Inte det? Han är ute och går och hunden har dragit på egna äventyr. Drabbas av ett lättare hjärnsläpp och tappar ALL koncentrationsförmåga. SMSar de två äldre S'en. Ut och leta! Sen blev det ett ivirigt textande till varandra. 30 minuter kan vara en väldigt lång tid. Jag hann se mig själv utan hund. Tårarna brände. Tänk om.... örn/uggla/björn/räv/myr.....
S3 ringer...
"Hej mamma. Att... vet du. (nej jag vet inte mycket just nu) När jag kom hem från skolan så satt Tindra på bron! Varför gjorde hon det?"
Därför att hon längtade hem till oss och sprang så fort så fort så ingen av skogens faror kunde fånga henne. Och matte, lätt om hjärtat med en tår i ögonvrån, kunde jobba vidare.
Studieresan - del 2
Få se vart var vi nu? Jo. På väg från Östersund för att hinna till Färila innan klockan 17.30 för då stänger Björks i Färila. Och vad är det då? Från början ett slakteri som sedan växt och utvecklats. Idag har man en charkfabrik. Den gamla fastigheten, som startade som slakteri 1905, används idag som charkbutik. Än idag drivs det av samma familj.
Kvinnorna som arbetade i butiken berättade om hur det var förr när slakteriet låg på bottenplan. När djurkropparna hängde bakom butiken. När barnen i byn samlades i slänten för att titta när man slaktade en häst. Det var riktig underhållning.
Disken var välfylld av spännande produkter. Vi köpte med oss middagsmat. Bacon på metervara som tillagades hos lilla papsen i Järvsö smakade riktigt gott efter allt bröd vi frossat i. Även hunden läskades.
Vi fortsatte vidare efter Ljusnans dalgång och gissade oss till den vackra vyn i det totala mörkret. Rätt sent, rätt trötta checkade vi in på Lapphagens bo på lada.
Säg den sömn som varar. Tidigt på morgonen, jättetidigt, började mobiltelefonerna att tralla på olika oljud. Dags att kliva upp. Ut med hunden. Släta ut kläderna och få sig en kopp kaffe.
Sen var det dags för ett riktigt spännande besök. Men det får du vackert vänta med att höra tills i morgon. Man kan ju inte ta allt på engång:)
Kvinnorna som arbetade i butiken berättade om hur det var förr när slakteriet låg på bottenplan. När djurkropparna hängde bakom butiken. När barnen i byn samlades i slänten för att titta när man slaktade en häst. Det var riktig underhållning.
Disken var välfylld av spännande produkter. Vi köpte med oss middagsmat. Bacon på metervara som tillagades hos lilla papsen i Järvsö smakade riktigt gott efter allt bröd vi frossat i. Även hunden läskades.
Vi fortsatte vidare efter Ljusnans dalgång och gissade oss till den vackra vyn i det totala mörkret. Rätt sent, rätt trötta checkade vi in på Lapphagens bo på lada.
Säg den sömn som varar. Tidigt på morgonen, jättetidigt, började mobiltelefonerna att tralla på olika oljud. Dags att kliva upp. Ut med hunden. Släta ut kläderna och få sig en kopp kaffe.
Sen var det dags för ett riktigt spännande besök. Men det får du vackert vänta med att höra tills i morgon. Man kan ju inte ta allt på engång:)
Studieresan - del 1
Om du inte redan visste så kan jag berätta att väg E45 är rätt lång och förhållandevis långtråkig.
Inspirerades av Lisbet som drog i gång detta med planen om att ha ett litet bageri. I demokratins anda delades nybyggnationen så maken fick ha hälften till garage och frun hade den andra halvan till bageri. Det höll i fyra månader. (Inte äktenskapet. Det håller än) Sen fick maken överge garaget för bageriet behövde mer utrymme och han fick ikläda sig rollen som brödförsäljare.
Å andra sidan blir det inte roligare än vad man gör sig. Vi gjorde det riktigt roligt. Magen krampade mer än en gång. Inte på grund av dålig mat, utan på dråpliga situationer. Tyvärr. De är hemliga och jag tänker inte berätta en enda. Däremot ska du få se några bilder från stället som vi besökte. Det var en arbetsrelaterad resa typ studieresa. Och mat. Stundvis var vi på svältningsgränsen men det kompenserades upp med frosseri.
Första stoppet var på ICA i Vilhelmina. Vi hade blivit rekommenderade att titta på deras fina chark.
Den var jättefin men vi vår uppmärksamhet vändes mot källarplan. Där fanns det intressanta prylar.
Skor i mängder! Det fanns annat i mängder också. Heminredning, böcker, kläder och säkert annat som just då inte fick vår uppmärksamhet.
Första natten sov vi i Östersund. Upp med tuppen för att åka på dagens första studiebesök på Frejas bakeri.
Men du! Om du har vägarna förbi så ligger det på Frejavägen och har öppet torsdag till lördag. Här bakas det otroliga mängder med olika sorters surdegsbröd, mummabullar och knapriga kakor. Vi fikade och njöt.
Inspirerades av Lisbet som drog i gång detta med planen om att ha ett litet bageri. I demokratins anda delades nybyggnationen så maken fick ha hälften till garage och frun hade den andra halvan till bageri. Det höll i fyra månader. (Inte äktenskapet. Det håller än) Sen fick maken överge garaget för bageriet behövde mer utrymme och han fick ikläda sig rollen som brödförsäljare.
Vi tog en tur på stan och tittade in på delikatessbutiken Grändens Delikatess. Ville ha ville ha ville ha. Vackra förpackningar. Spännande smakupplevelser. Smaklökarna satte fart på sig själva.
Kvinnorna bakom disken delade glatt med sig av sin kunskap och gav oss ett och annat tänkvärt tips.
Sen var det dags att fortsätta längs väg E 45. Målet var Färila. Men nu känns det som att du har scrollat länge så en bild på vår lunchmacka och du får höra mer om vår resa i morgon.
Visst är det en läcker färgkombination! Pestoost från Grändens Delikatess och morotsbröd från Frejas bakeri.
En variant av Bouef Bourgoin med potatis och palsternackskompott
Har någon gång hört uttrycket att vinet gifter sig med maten men inte fattat vad det innebär. Men i lördags smällde det till i smaklökarna och jag fick en riktigt häftig smakupplevelse. Smuttade på vinet och det var helt okey. Började äta av grytan och tog en sipp vin och.... WOW!
På den lilla butiken med den gröna skylten i vår by hade man inte en flaska av bourgoinvin att sälja. Vad de däremot har är en enormt serviceminded personal. Trots kö så fick maken hjälp att hitta passande vin till matlagning och att dricka till. Och det var en jackpot!
Gryta
1 kg oxhögrev (jag tog 1,5 kg renbog)
2 morötter
1/2 selleri
8 scharlottenlökar
1 hel vitlök
2 msk socker
7 dl rödvin (jag tog en hel flaska)
2 lagerblad
lite smör eller olja
1/2 msk torkad rosmarin
2 - 3 msk maizenamjöl
salt och peppar
Kompott
1 kg potatis
2 palsternackor
1-2 msk smör
1 msk creme fraiche
1 - 1,5 dl mjölk
2 vitlöksklyftor
salt och peppar
socker
1,5 dl vatten
1 dl socker
0,5 dl ättika
1 gurka
2 röda lökar
1 liten bit pepparrot
Till grytan använde jag Palazzo. Ett rött vin från Puglia-distriket i Italien.
Vi drack Mas Louise. Ett Cotes du Rhone-vin som var mycket prisvärt.
På den lilla butiken med den gröna skylten i vår by hade man inte en flaska av bourgoinvin att sälja. Vad de däremot har är en enormt serviceminded personal. Trots kö så fick maken hjälp att hitta passande vin till matlagning och att dricka till. Och det var en jackpot!
Gryta
1 kg oxhögrev (jag tog 1,5 kg renbog)
2 morötter
1/2 selleri
8 scharlottenlökar
1 hel vitlök
2 msk socker
7 dl rödvin (jag tog en hel flaska)
2 lagerblad
lite smör eller olja
1/2 msk torkad rosmarin
2 - 3 msk maizenamjöl
salt och peppar
- Skär köttet i 5*5 cm stora bitar.
- Skala morötter, lök och selleri. Halvera vitlöken rakt över klyftorna
- Smält socker till ljus karamell i en rymlig gryta. Häll på vin, buljong, grönsaker, rosmarin och lagerblad.
- Bryn grytbitarna i stekpanna, salta och peppra och lägg i grytan.
- Koka ur stekpannan med lite vatten mellan varje köttomgång och häll vattnet i grytan.
- Fyll på med mer vatten så att det täcker köttet när alla bitar ä stekta.
- Låt det hela småkoka i två timmar. Skumma då och då.
Kompott
1 kg potatis
2 palsternackor
1-2 msk smör
1 msk creme fraiche
1 - 1,5 dl mjölk
2 vitlöksklyftor
salt och peppar
socker
- Skala potatisen och palsternackan och skär dem i grova bitar.
- Lägg i kastrull och fyll på med vatten. Salta.
- Koka tills de är mjuka.
- Stöt dem då till mos. Blanda i smör, creme fraiche, mjölk och finriven vitlök.
- Smaka av med salt, peppar och socker.
1,5 dl vatten
1 dl socker
0,5 dl ättika
1 gurka
2 röda lökar
1 liten bit pepparrot
- Koka upp vatten, ättika och socker tillsammans med den skalad epepparroten.
- Skala lök och skär den i klyftor. Lägg ner löken i syltlag och ställ åt sidan att svalna.
- Hyvla gurkan tunt och blanda ner den i lagen. Låt dra minst två timmar före servering. Gärna ett dygn.
Till grytan använde jag Palazzo. Ett rött vin från Puglia-distriket i Italien.
Vi drack Mas Louise. Ett Cotes du Rhone-vin som var mycket prisvärt.
Fransk gratinerad löksoppa
Jag fortsätter med menyn från i lördags. Lök är något som jag använder flitigt - till några av barnens stora fasa. Men de har fått gilla läget. Är bitarna lite större så petas de undan och pappan får äta upp. Har införskaffat en hack från ett tyskt stort plastföretag, och faktiskt - den är jättebra. Löken blir så finhackad att den fördelar sig fint med övriga ingredienser och syns inte. Ger bara den efterlängtade smaken.
Första gången jag åt gratinerad löksoppa var nog i USA. Alldeles i början av 1980-talet. Den blev snabbt en favorit, serverad i en stor tallrik med massor av smält ost som ett lock över soppan. Har även provat på det i Paris. Men aldrig gjort det själv. Den största anledningen har nog varit att jag inte haft tallrikar att gratinera i. Oftast har det man äger ett större användningsområde än vad man tror. Som till exempel mina rökfärgade frukostglasskålar från IKEA för nio kronor styck. Ställde in dem i kall ugn. När ugnen hade uppnått rätt temperatur så fyllde jag skålarna med soppa, brödtärningar och skivad ost. Alla skålar höll och soppan blev vackert gratinerad!
Fransk gratinerad löksoppa - 4 protioner
6 gula lökar
1 msk olja
3 buljongtärningar
1 liter vatten
salt peppar
4 skivor vitt bröd
8 skivor ost
Första gången jag åt gratinerad löksoppa var nog i USA. Alldeles i början av 1980-talet. Den blev snabbt en favorit, serverad i en stor tallrik med massor av smält ost som ett lock över soppan. Har även provat på det i Paris. Men aldrig gjort det själv. Den största anledningen har nog varit att jag inte haft tallrikar att gratinera i. Oftast har det man äger ett större användningsområde än vad man tror. Som till exempel mina rökfärgade frukostglasskålar från IKEA för nio kronor styck. Ställde in dem i kall ugn. När ugnen hade uppnått rätt temperatur så fyllde jag skålarna med soppa, brödtärningar och skivad ost. Alla skålar höll och soppan blev vackert gratinerad!
Fransk gratinerad löksoppa - 4 protioner
6 gula lökar
1 msk olja
3 buljongtärningar
1 liter vatten
salt peppar
4 skivor vitt bröd
8 skivor ost
- Sätt ugnen på 250°C.
- Skala löken och skär den i tunna skivor.
- Stek löken på svag värme så den blir mjuk och gyllene.
- Tillsätt vatten och buljongtärning och låt soppan koka försiktigt i 15 minuter.
- Skär brödet i bitar och stek det i olja.
- Fördela bröd i skålarna och slå över soppa.
- Toppa med skivad ost.
- Gratinera tills osten smält och fått lite färg.
Naturens under
Om du läste makens blogg i helgen så fick du bildbevis på varför vår promenad tog så lång tid. Kollar nu igenom bilderna. Många åker direkt i papperskorgen. Andra är ok och får sparas för vidare utveckling. Och en del är får mig att le. Som till exempel denna. Visst är den lite uppkäftig. Jag tänker...
Cream cheese-bollar med "ostkrokskross"
Nu har jag äntligen smält lördagens middag och är redo att dela med mig av recepten. Du kan ju alltid börja planera för kommande helg. Då tänker jag särskilt på lilla K som ska fira en halv-ojämn födelsedag med stor bjudning.
Maria Montazami. Har du hört talas om henne? Det har jag. Lite grann. Har aldrig sett ett TV-inslag med henne. Undrar du har jag lyckats? Enkelt. Jag kollar nästan aldrig på TV. Om jag gör det är det för att se något speciellt. Inget slötittande för min del. Hon bloggar visst och det skrivs nog om del av henne. Jo faktiskt så läste jag om henne för två år sedan. Det var när hon konkurrerade ut maken om platsen på hälsingetidningens första sida. Vad hade hon gjort som var så mycket bättre än min man? Det vet jag fortfarande inte. Min man däremot, han hade minsann cyklat över 80 mil och blev emottagen av journalist och fotograf när han anlände målet. Maria M bara satt där i stadens torg (som mer liknar en öken) om sin anknytning till staden genom farmor/mormor som hon besökte när hon var barn.
Nu är det ju inte så att detta inlägg ska handla om Maria M utan om hennes recept. I senaste Buffé fanns det en artikel om henne och mingelfester som hon älskar att fixa. Det har vi gemensamt. Fast det var länge sedan jag lyckades sno ihop en. Hon gillar även fina klänningar. Det gör jag med! Speciellt om de är av märket Desigual. Hon hade flera förslag på mingelmat och just ostbollarna fastnade jag för och de var jättegoda.
Cream cheese-bollar med "ostkrokskross"
cirka 25 stycken
200 g färskost av typ philadelphia
8 torkade aprikoser (cirka 50 g)
3 msk hackad sötmandel
1 krm chiliflakes
1,5 dl krossade ostkrokar
salt
Bilden har jag lånat från Buffé där även receptet finns.
Maria Montazami. Har du hört talas om henne? Det har jag. Lite grann. Har aldrig sett ett TV-inslag med henne. Undrar du har jag lyckats? Enkelt. Jag kollar nästan aldrig på TV. Om jag gör det är det för att se något speciellt. Inget slötittande för min del. Hon bloggar visst och det skrivs nog om del av henne. Jo faktiskt så läste jag om henne för två år sedan. Det var när hon konkurrerade ut maken om platsen på hälsingetidningens första sida. Vad hade hon gjort som var så mycket bättre än min man? Det vet jag fortfarande inte. Min man däremot, han hade minsann cyklat över 80 mil och blev emottagen av journalist och fotograf när han anlände målet. Maria M bara satt där i stadens torg (som mer liknar en öken) om sin anknytning till staden genom farmor/mormor som hon besökte när hon var barn.
Nu är det ju inte så att detta inlägg ska handla om Maria M utan om hennes recept. I senaste Buffé fanns det en artikel om henne och mingelfester som hon älskar att fixa. Det har vi gemensamt. Fast det var länge sedan jag lyckades sno ihop en. Hon gillar även fina klänningar. Det gör jag med! Speciellt om de är av märket Desigual. Hon hade flera förslag på mingelmat och just ostbollarna fastnade jag för och de var jättegoda.
Cream cheese-bollar med "ostkrokskross"
cirka 25 stycken
200 g färskost av typ philadelphia
8 torkade aprikoser (cirka 50 g)
3 msk hackad sötmandel
1 krm chiliflakes
1,5 dl krossade ostkrokar
salt
- Låt färskosten bli rumsvarm, cirka 30 minuter.
- Finhacka aprikoser och mandel. Blanda med osten och tillsätt salt och chiliflakes.
- Rulla till små bollar (kladdvarning!) ungefär lika stora som körsbärstomater. Lägg på ett fat och ställ in i kylen minst en timme. Man kan med fördel göra detta dagen innan. Det blir bättre smak på bollarna.
- Krossa ostkrokar till fina smulor. Rulla bollarna i smulet och servera.
Bilden har jag lånat från Buffé där även receptet finns.
Söndagstrött
Sovmorgon! Vaknade klockan 9 och fick lätt panik för att klockan var så mycket. Men så knäpp man kan vara. Pigg och utsövd kravlade jag mig ur den varma goa sängen för att...... kryssa av att-göralistan. Men se det hade jag inte lust med idag. Istället packade jag kamerasäcken och tog hund och make med mig på en liten skogsprommenad. Det har varit kallt i natt och var faktiskt -4° när jag klev upp. På med ylleunderstället, varma strumpor, mössa och handskar. Det var bara en miss i planeringen och det fick jag höra mer än en gång av maken. Varför tog vi inte med en kaffetermos? Promenaden tog tid. Lång tid. Inte för att vi gick långt utan för att jag här och där stoppade upp för att undersöka naturens under genom macroobjektivet. Fyra timmar senare kom vi hem. Vrålhungriga och riktigt kaffesugen. Nu är jag skönt trött. Inväntar kompis K för att fara och träna sen ska jag snabbt tillbaka till den sköna sängen. Jag tjuvlånar S2's dator så bilderna från dagen får du se en annan gång.
Lördagsmiddag
Nu är det full aktivitet i köket. Alla spisplattor är upptagna och det finns inte en ren kastull att uppbringa. Har du en att låna ut? Om två timmar kommer middagsgästerna. Middagen har jag förberett länge - mentalt. Kanske skulle jag ha gjort något mer handgripligt igår kväll men så blev det inte. Hade en liten dröm om att hinna ta ett avslappnande bubbelbad före sex. Klockan sex! Men det är nog bara att glömma. Nu börjar maken provsmaka matlagningsvinet! Bäst att rädda innehållet dit det ska vara innan han provsmakat upp alltihop.
Den manliga delen av besöket är grym på matlagning. Hans specialitet är det italienska köket. Därför har jag bestämt mig för att skippa allt som har med Italien att göra. Det blir istället en försvenskad meny med franska inslag. Jag tycker ju också att man bör anpassa matlagning till säsong. Med frysen full av renkött och grönsaksdiskar i butikerna som dignar av rotfrukter får det stå som bas till kvällens meny som kommer att bli så här:
Starter
Cream cheese-bollar med ostkrokskross
Bruschetta med tapenade och vilda tomater
Malvasia Dolce
Förrätt
Fransk gratinerad löksoppa
Öl
Huvudrätt
En försvenskad variant av boeuf bourgouign, potatis- och palsternackskompott och syltad gurka
Mas Louise
Dessert
Godaste äppelsmulpaj med hemmagjord vaniljsås
Nivole
Recept på läckerheterna kommer under veckan. Ha en trevlig kväll!
DESIGUAL!!!
Maken har varit på tjänsteresa utanför 50-skyltarna. Han har faktiskt varit utanför landsgränsen. Innan han for undrade han över presenter. "Choklad" ropade frun. "En blå temugg" hojtade S1. "NEJ!" hojtade jag ännu högre. Porslinsskåpen svämmar över av alla blå muggar i olika storlekar som S1 köper vid resor och får som present av andra resenärer.
Maken for och ett lugn lade sig över familjehemmet. Så är det alltid. Och så säger även maken. Fast tvärtom. När jag åker bort så blir det så lugnt i huset. Då kan man ju undra hur vi trivs ihop! Men jag sa ju lugnt! Kanske är det så att vi trivs bättre när det är "olugnt".
Denna gång lämnade han små söta spår efter sig. Det första upptäckte jag första kvällen när jag skulle ruska om den knöliga dunkudden. Döm om min förvåning när jag hittar en tom TOARULLE under min kudde. På rullen fanns ett litet gulligt meddelande till MIG som genast gjorde att jag blev varm om hjärtat och inte kände mig så ensam i den stora kalla sängen.
Ni som känner mig vet att jag är barnsligt förtjust i det spanska märket Desigual. En klänning per år har jag lovat mig själv. Hittills har jag hållit det löftet. I morse när jag öppnade e-posten hade jag ett meddelande från maken med denna bild.
Visst är den läcker! En fåtölj i Desigualtyg. Nu har det gått så långt så min man besöker Desi-butiker utan mig. Men hur gick det till? Du som är vän med mig på fb har säkert redan sett bilden och då måste jag naturligtvis förklara hur det hänger ihop. Jag har inte fått någon fåtölj. (Då hade jag drabbats av absolut chock.) Men bara vetskapen att han på egen hand knallar in i butiken. Hittar något som jag inte ens tänkt på men som han vet att jag skulle gilla. Vågar dokumentera och ge bilden till mig. Undrens tid är inte förbi.
Maken for och ett lugn lade sig över familjehemmet. Så är det alltid. Och så säger även maken. Fast tvärtom. När jag åker bort så blir det så lugnt i huset. Då kan man ju undra hur vi trivs ihop! Men jag sa ju lugnt! Kanske är det så att vi trivs bättre när det är "olugnt".
Denna gång lämnade han små söta spår efter sig. Det första upptäckte jag första kvällen när jag skulle ruska om den knöliga dunkudden. Döm om min förvåning när jag hittar en tom TOARULLE under min kudde. På rullen fanns ett litet gulligt meddelande till MIG som genast gjorde att jag blev varm om hjärtat och inte kände mig så ensam i den stora kalla sängen.
Ni som känner mig vet att jag är barnsligt förtjust i det spanska märket Desigual. En klänning per år har jag lovat mig själv. Hittills har jag hållit det löftet. I morse när jag öppnade e-posten hade jag ett meddelande från maken med denna bild.
Visst är den läcker! En fåtölj i Desigualtyg. Nu har det gått så långt så min man besöker Desi-butiker utan mig. Men hur gick det till? Du som är vän med mig på fb har säkert redan sett bilden och då måste jag naturligtvis förklara hur det hänger ihop. Jag har inte fått någon fåtölj. (Då hade jag drabbats av absolut chock.) Men bara vetskapen att han på egen hand knallar in i butiken. Hittar något som jag inte ens tänkt på men som han vet att jag skulle gilla. Vågar dokumentera och ge bilden till mig. Undrens tid är inte förbi.
Gryta a la flygande Jakob
Stack i vanlig ordning ut på en tidig morgonpromenad med hunden runt sjön. Den rosafärgade himlen speglade sig så vackert i sjön. Och i hemmets lugna vrå fanns min kamera. Nu hade jag i beräkningarna att jag skulle stöta på en vacker bild och därför bestämt mig att inte gräma mig. Jag hade ju gjort ett val!
Sen har dagen försvunnit i ett rasande tempo. Kompis K kom, och vi arbetade hårt. Men när ska vårt arbete ge skörd? Den som väntar på något gott... och som vi väntar. Vi hade svårt att komma överens om vilken veckodag det är idag. Till bådas besvikelse kunde vi till slut konstatera att det redan är torsdag!
Och så har vi ju varit på 1-årskalas! Pigan HB var på ett strålande humör och roade sig glatt med alla spännande presenter. De vackra papperen och snörena var minst lika spännande som paketens innehåll.
Nu är jag proppmätt! Först middag och direkt efter tårta och goda kakor som toppades med en kanelbulle. Strax ska jag på yoga. Har en känsla av att magen kommer att vara i vägen.
S2 vill helst äta smarrig mat varje kväll. Vem vill inte det och helst om den blir serverad. Flygande Jakob är en rätt som hon länge tjatat om. Jag hittade en kycklingfilé i frysen och funderade på hur den skulle räcka till hela familjen. Det löste sig rätt bra. Maken är på resa. S3 gick till en kompis och blev bjuden på middag hos kompisen. Så kvar var bara tre knorrande magar och massor av nytänk.
Gryta a la flygande Jakob - 3 portioner
1 kycklingfilé
1 pkt bacon
1 lök, hackas fint
2 dl imat eller grädde
1 dl vatten
2 msk tomatpuré
chilisås
soya
salt
peppar
Servera kokt ris och grönsallad till.
Sen har dagen försvunnit i ett rasande tempo. Kompis K kom, och vi arbetade hårt. Men när ska vårt arbete ge skörd? Den som väntar på något gott... och som vi väntar. Vi hade svårt att komma överens om vilken veckodag det är idag. Till bådas besvikelse kunde vi till slut konstatera att det redan är torsdag!
Och så har vi ju varit på 1-årskalas! Pigan HB var på ett strålande humör och roade sig glatt med alla spännande presenter. De vackra papperen och snörena var minst lika spännande som paketens innehåll.
Nu är jag proppmätt! Först middag och direkt efter tårta och goda kakor som toppades med en kanelbulle. Strax ska jag på yoga. Har en känsla av att magen kommer att vara i vägen.
S2 vill helst äta smarrig mat varje kväll. Vem vill inte det och helst om den blir serverad. Flygande Jakob är en rätt som hon länge tjatat om. Jag hittade en kycklingfilé i frysen och funderade på hur den skulle räcka till hela familjen. Det löste sig rätt bra. Maken är på resa. S3 gick till en kompis och blev bjuden på middag hos kompisen. Så kvar var bara tre knorrande magar och massor av nytänk.
Gryta a la flygande Jakob - 3 portioner
1 kycklingfilé
1 pkt bacon
1 lök, hackas fint
2 dl imat eller grädde
1 dl vatten
2 msk tomatpuré
chilisås
soya
salt
peppar
- Stek löken gyllene.
- Skär upp kycklingen i små bitar och stek med löken.
- Stek bacon för sig och låt rinna av på hushållspapper.
- Slå över imat/grädde och låt grytan koka en liten stund.
- Smaka av med tomatpuré och kryddor.
Servera kokt ris och grönsallad till.
Vårrullar
Visst ja! S2 har ju en till favoriträtt som hon gärna vill äta så ofta som möjligt. Vissa ingredienser kan vara svåra att få tag på när man bor i Norra Norrlands inland men när jag väl har ett paket rispapper så blir det extra festligt. Man kan ju faktiskt förbereda rätt mycket. Man kan till och med göra vårrullarna dagen innan och värma dem i ugnen. Fast... det blir inte lika gott som när de är alldeles nygjorda.
Nu har jag gjort dessa rullar x antal gånger så jag brukar testa lite olika varianter. Fyllningen får du krydda på efter smak. Ska den vara stark eller ha en smak av ingefära eller vitlök? Det får du själv bestämma.
Tidigare har jag köpt frityrolja. Det blir lätt brun i färgen. Sist så köpte jag cocosfett som jag smälte. Det räckte med ett paket till cirka 30 vårrullar. Oljan blev inte alls missfärgad. Jag friterar i min stora wookpanna i gjutjärn. Kom ihåg att ha ett lock nära till hands ifall att det blir för hett och börjar brinna! Fläkten ska du inte knäppa på.
Vårrullar
400 g köttfärs
1 lök
3 morötter
en bit vitkål
1 paket risnudlar
30-40 rispapper
salt
soya
krydda med chili, vitlök eller ingefära
Nu har jag gjort dessa rullar x antal gånger så jag brukar testa lite olika varianter. Fyllningen får du krydda på efter smak. Ska den vara stark eller ha en smak av ingefära eller vitlök? Det får du själv bestämma.
Tidigare har jag köpt frityrolja. Det blir lätt brun i färgen. Sist så köpte jag cocosfett som jag smälte. Det räckte med ett paket till cirka 30 vårrullar. Oljan blev inte alls missfärgad. Jag friterar i min stora wookpanna i gjutjärn. Kom ihåg att ha ett lock nära till hands ifall att det blir för hett och börjar brinna! Fläkten ska du inte knäppa på.
Vårrullar
400 g köttfärs
1 lök
3 morötter
en bit vitkål
1 paket risnudlar
30-40 rispapper
salt
soya
krydda med chili, vitlök eller ingefära
- Hacka löken fint.
- Riv morötter och vitkål grovt.
- Fräs löken i olja.
- Tillsätt köttfärs och bryn tills den fått färg.
- Tillsätt grönsaker och krydda.
- Koka upp vatten. Slå av värmen och lägg i risnudlar. Låt det stå tills nudlarna svalnat. Skölj i durkslag och hacka dem lite. Rör ner i köttfärsröran.
- Smaka av och tillsätt eventuellt mer kryddor.
- Lossa lätt det översta pappret.
- Lägg lite fyllning (en dryg matsked) och vik ihop till ett paket.
- Lägg ner rullen i den heta oljan med kanten neråt. Håll fast rullen en liten stund med chop sticks (pinnar) så att den inte rullar upp sig.
- När rullen fått färg plockar du upp den och låter den rinna av.
Palt på sätt och vis
När man pratar om palt så har nog var och en sin bild av vad palt är för rätt.
När jag flyttade till norra Sverige upptäckte jag ganska snabbt att det INTE gick att köpa palt! Nu tycker du säkert att jag är störtknäpp, för om man inte kan GÖRA sin egen palt så finns den faktiskt att köpa, vaccumpackad, på båda butikerna. Men jag tänker ju inte på den palten! Pitepalt, potatispalt, eller rätt och slätt palt fick jag lära mig att tillaga och recept kommer framöver. Det var kompis K som kom som en räddande ängel och lärde mig koka palt på en höft.
Sen finns ju en form av blodpalt här i norr som jag nämnt tidigare men nu lämnar vi den. Det jag menar är en småländsk variant som inte finns att uppbringa i dessa delar av Sverige. Det är ett blodbröd som är torkat. Man lägger det i blöt och kokar en liten stund. Stekt fläsk och vitsås serveras till. Nu förtiden så äter jag det så sällan. När jag far söderut så passar jag på att äta och att bunkra på ett lager. Jag njuter av varje tugga! Husmanskost när den är som bäst.
Astrid Lindgrens böcker har man ju läst både en och annan gång. Flera är tillfällena då det vattnats i munnen där hon beskrivit all mat som tillagades och förvarades i bodan. Nog minns vi Emils tabberas! Och när han hällde paltsmet över sin pappas ansikte. Vilket slöseri på god mat! Palt är ju en småländsk rätt som sträcker sig ända in i Hälsingland.
Nu börjar det bli dags för en tripp söderut så jag får fylla på med lite paltbröd. Jag längtar!
Bilden har jag lånat från ICA där recept finns. Oj oj. Nu blir jag ännu mer sugen. Fick hålla till godo med Ceasarsallad ikväll.
När jag flyttade till norra Sverige upptäckte jag ganska snabbt att det INTE gick att köpa palt! Nu tycker du säkert att jag är störtknäpp, för om man inte kan GÖRA sin egen palt så finns den faktiskt att köpa, vaccumpackad, på båda butikerna. Men jag tänker ju inte på den palten! Pitepalt, potatispalt, eller rätt och slätt palt fick jag lära mig att tillaga och recept kommer framöver. Det var kompis K som kom som en räddande ängel och lärde mig koka palt på en höft.
Sen finns ju en form av blodpalt här i norr som jag nämnt tidigare men nu lämnar vi den. Det jag menar är en småländsk variant som inte finns att uppbringa i dessa delar av Sverige. Det är ett blodbröd som är torkat. Man lägger det i blöt och kokar en liten stund. Stekt fläsk och vitsås serveras till. Nu förtiden så äter jag det så sällan. När jag far söderut så passar jag på att äta och att bunkra på ett lager. Jag njuter av varje tugga! Husmanskost när den är som bäst.
Astrid Lindgrens böcker har man ju läst både en och annan gång. Flera är tillfällena då det vattnats i munnen där hon beskrivit all mat som tillagades och förvarades i bodan. Nog minns vi Emils tabberas! Och när han hällde paltsmet över sin pappas ansikte. Vilket slöseri på god mat! Palt är ju en småländsk rätt som sträcker sig ända in i Hälsingland.
Nu börjar det bli dags för en tripp söderut så jag får fylla på med lite paltbröd. Jag längtar!
Bilden har jag lånat från ICA där recept finns. Oj oj. Nu blir jag ännu mer sugen. Fick hålla till godo med Ceasarsallad ikväll.
Nyhandlad
Skulle gå på en skogspromenad med maken. På väg till skogen passerade vi den lilla fina butiken mitt i samhället där man kan hitta de mest fantastiska saker. Det är mycket heminredning, ljus, gardiner, kuddar. Ibland kan det även finnas ett och annat klädesplagg. Och det gjorde det häromdagen! Vilken lycka! Det blev kärlek vid första ögonkastet och "måsteha-behovet" knäpptes på omgående. Som lycklig ägare till en klänning i tvättad ull vandrade jag på små moln när jag fortsatte skogspromenaden med maken. Och vad tyckte maken? Det ska vi väl inte nämna här men jag vet att han kommer att berömma mig i framtiden för att jag har en sån fin klänning. Det kan till och med hända om några år att han frågar om jag köpt en ny klänning.
12-års kalas
I går var vi till goda vänner och firade deras dotter som fyllde 12 år. Det är rätt stort. Jag försökte komma ihåg mitt 12 årskalas men det är så länge sedan så jag har glömt det. Kanske att det inte var så mycket kalasande på den tiden.
Ibland kan det vara svårt att hitta på vad man ska ge i present. Familjerna åkte på semester tillsammans till Gotland i somras. Alla gillade verkligen Gotland men jag tror att just denna flicka som nu fyllt tolv gillade det bäst. Jag tänkte förstora en bild till henne från semestern men hittade ingen som jag tyckte passa. Rådfrågade mamman, men hon hittade inte heller någon. Men så har jag ju kommit över denna fantastiska mosaiksida där man kan mixa och trixa och göra det mest roliga fotokollage. Ett sådant fick det bli! Och vet du, hon blev jätteglad!
Ibland kan det vara svårt att hitta på vad man ska ge i present. Familjerna åkte på semester tillsammans till Gotland i somras. Alla gillade verkligen Gotland men jag tror att just denna flicka som nu fyllt tolv gillade det bäst. Jag tänkte förstora en bild till henne från semestern men hittade ingen som jag tyckte passa. Rådfrågade mamman, men hon hittade inte heller någon. Men så har jag ju kommit över denna fantastiska mosaiksida där man kan mixa och trixa och göra det mest roliga fotokollage. Ett sådant fick det bli! Och vet du, hon blev jätteglad!
Sushi till middag?
Har tidigare berättat att S2 har två favoriträtter som hon ser att vi äter minst en gång i veckan. Jag glömde hennes absoluta favorit - sushi.
Fyndade i frysen häromdagen och hittade en bit lax så det får vara grunden till kvällens middag. Det är ju ett pillergöra kan jag tycka men det blir ju också en familjeaktivitet där alla kan hjälpa till. Speciellt S2 som ofta har sushimiddag med sina vänner. De är säkert mycket duktigare än vad jag är på sushitillagning. Den 27 mars 2011 har jag ett tidigare inlägg med sushirecept.
Solen skiner. Äntligen! Hur kunde jag hamna vid datorn? Det är så lätt att fastna och surfa runt till ingen nytta och så går timmarna. Men nu ska jag klicka på Spara & publicera. Sen väntar en lång prommenad med lilla hunden i det vackra höstvädret. Kanske jag hinner någont "nyttigt" inomhus också.
Fyndade i frysen häromdagen och hittade en bit lax så det får vara grunden till kvällens middag. Det är ju ett pillergöra kan jag tycka men det blir ju också en familjeaktivitet där alla kan hjälpa till. Speciellt S2 som ofta har sushimiddag med sina vänner. De är säkert mycket duktigare än vad jag är på sushitillagning. Den 27 mars 2011 har jag ett tidigare inlägg med sushirecept.
Solen skiner. Äntligen! Hur kunde jag hamna vid datorn? Det är så lätt att fastna och surfa runt till ingen nytta och så går timmarna. Men nu ska jag klicka på Spara & publicera. Sen väntar en lång prommenad med lilla hunden i det vackra höstvädret. Kanske jag hinner någont "nyttigt" inomhus också.
