Räkfrossa

Jag är bjuden på middag hurra hurra! Inte vilken middag som helst utan räkfrossa med räkor direkt hit körda från Senia i Nordnorge.

Under flera år har vi följt med vänner till ön Senia för att fiska. Det  har varit en trevlig tur och vi har fått med oss en hel del olika fisksorter hem. Vi har fått mest sej men även en och annan torsk. Sist vi var där hade jag en spännande dragkamp med en marulk. Jag satt i en båt med kompis M och våra små brudar. I en annan båt lite längre bort satt karlarna. Plötsligt hörde de ett himla liv från vår båt. När jag väl hade fått upp fisken till ytan så SLÄPPTE DEN! Vi tjöt i kör påhejade av småflickorna. Kompis M slängde sig efter fisken men tappade taget. Hon gjorde ytterligare ett utfall och lyckades få fatt i fisken så vi kunde håva upp den. Oj vad spännande det var. Jag trodde för någon sekund att hon skulle fara överbord.

Störst fiskelycka hade vi det året när vi upptäckte att vi kunde handla på fiskfabriken i byn. Husvagnen fylldes med hälleflundra och räkor.










Tomater...

Men vad är det för fel på tomaterna? De jag köpte förra veckan hade mögel trots att de låg i kylen. Kylskåpskalla tomater är inte goda. Jag fördrar att ha dem i en skål på bänken så att de är "ätklara". Men se det går inte. Inte om de blir liggandes någon dag för då är det bara att ta dem vidare till komposten.

En helg i augusti fick jag den stora äran att vara tomatvakt åt våra grannar. Deras tomatodling imponerar. Det är häftigt bara att sitta i deras växthus och se den fantastiska växtkraften. Jag undrar hur mycket tomater de har skördat denna säsong. Herr'n i huset har total kontroll. Jag måste kolla nästa gång vi träffas. De har olika sorter. De är gula, röda, bruna och gröna. De är runda, små, mini och plommonformade. Och alla smakar olika! Varje gång ger jag mig in i en tomatprovning och gillar det! Sötman är olika. Konsistensen är olika. Bäst gillar jag nog de små bruna.

Tyvärr så måste jag vandra till livsmedelsbutiken för att införskaffa mitt behov av tomater. Men vet du, jag ska nog sluta med det nu. Det finns så många andra grönsaker som smakar mycket bättre. Nu är jag less. Härom dagen när jag skar upp en tomat var den hård och  riktigt stickig i smaken. Det var inte gott! Ändå hade jag valt den svenska sorten och trodde i min enfald att de skulle vara bra.



När vi var i fjällen blev S3 kompis med en äldre kvinna. Nu är de brevvänner. Kvinnan berättade för oss om sin tomatodling. Nu skickar hon brustablettrör fyllda med de mest fantastiska små vilda tomater. Vid första leveransen åt S3 upp sina tomater med andakt och lät sig väl smakas, mycket medveten om att resten av framiljen var riktigt sugen på att få smaka. Men inte. S3 tyckte att det här var så kul så hon skrev om det till sin nyfunna vän. Med vändande post kom ett stort brev fyllt med tomater och frön till föräldrarna! Jag lovar! Nu blir det egen tomatodling nästa sommar.



Men du måste ju få ett litet tomatrecept också! Den godaste tomatsalladen är nog den enklaste. Jag skär rumsvarma tomater i skivor och strör lite salt över skivorna. Låter det dra i cirka 30 minuter. Ringar lite god olivolja över. Mums!


Världens godaste äppelsmulpaj

Trodde inte att det var sant när jag vaknade i morse och SOLEN SKEN FRÅN EN KLARBLÅ HIMMEL! Snabbt i kläderna, hämtade kameran och hunden sen bar det iväg ut. Dimman låg tätt över sjön. Ett svanpar simmade tillsammans i älvornas dans. Oj så poetisk jag blev. Tror nog mer att de kände sig lite småjagade av en människovarelse med kamera. Jag gillar att fota men kan kasst konstatera att jag aldrig blir en fågelfotograf.



Under hösten frossar vi gärna i nyskördat. Jag kan fortfarande sakna äppelträden som vi hade i vår trädgård i Hälsingland. Det är bara att hålla till godo med det som matvarubutiker säljer.

Äppelsmulpaj - 5 pers
ca 800 g äpplen
1 tsk kanel
2 tsk socker
1 krm flingsalt

Smul
125 g kallt smör
2 dl vetemjöl
1 dl havregryn
1,5 dl socker
1,5 tsk flingsalt (men jag tycker nog att det var i saltaste laget)

  • Skär smöret i bitar. Nyp ihop smör, mjöl och havregryn till en smulig massa. Blanda i socker och salt.
  • skala, kärna ur och skär äpplena i mindre bitar. Blanda äpplena med kanle, socker och slat i en smord pajform.
  • Fördela smulorna över äpplena och grädda pajen mitt i ugnen i 20 - 25 minuter, 225°C.
  • Låt svalna något och servera med vispad grädde, vaniljsås eller glass.

Rysspalt

S2 har två rätter som hon verkligen gillar. Den ena är rysspalt. Det har du aldrig hört talas om va? Jag kommer så väl ihåg när vi åt det första gången. Miljön deltog till att smakupplevelsen blev så bra. Det var första året (2005) som den Historiska Marknaden gick av stapeln i Jokkmokk. Kvinnan som drev den lilla restaurangen serverade små rätter i bagarstugan. Bagarstugan är liten och mysig. Elden knastrade i den stora öppna spisen. Det var kallt ute. Det var fullt med människor och vi var hungriga. Det serverades små spännande hemmagjorda korvar. Och så denna rysspalt. S2 surrade om dessa paltar tills öronen nästa ramlade av på mig och jag var tvungen att ringa upp kockan för att få receptet. Hon vet inte varför de heter rysspalt. Hon är uppvuxen i Tornedalen och där har de ju lite närmare till Ryssland. Det är tydligen en rätt som hon har vuxit upp med. Lätta att göra och riktigt goda.

Rysspalt

1 ägg
2 dl vatten
mjöl till en smidig smet
1 tsk salt

300 g köttfärs
4 krm salt

Kavla ut degen tunt. Stansa ut rundlar. Lägg små köttbullar på rundlarna och nyp ihop degen till små bollar. Låt paltarna koka i buljong tills de flyter upp och låt det småputtra i cirka 20 minuter till.

Ät i djuptallrik med buljongen som du kokar dem i!




Historiska marknaden 2005.

Fisk i ugn

Kompis K berättar ofta om de goda middagar som tillagas hemma hos henne. Det är nog oftast maken som står för matlagninen vad jag förstått. Men härom dagen gjode hon visst en riktigt god fiskrätt. Sik i ugn. Hon berättade målande om alla ingredienser och tillbehör. Det lät riktigt smarrigt och jag blev sugen och planerade in något liknande till i söndags. Hon hade sik som hon snittade över sidan, salt, citronpeppar sen slog hon grädde över. Det var vad jag kom ihåg. Det vill säga, nästan ingenting. Jag gjorde en egen variant tills jag får recpetet av henne. Det blev också jättegott.

Fisk i ugn - 5 personer
3 rödingar, snittas över sidan
1 lök
2-3 dl grädde (jag hade iMat)
salt
örtkrydda
citronpeppar
  • Salta och krydda fisken och låt det dra minst 30 minuter.
  • Hacka löken grovt och lägg den i formen med fisken.
  • Slå över grädden och ställ in i ugnen.
  • Grädda i 200°C i cirka 30 minuter eller använd en termometer och ta då ut när temperaturen visar 55°C.


Stampad potatis
10 potatisar
saften från en halv citron
oregano
salt
peppar
  • Skrubba, skala och skär potiatisen i grova bitar.
  • Täck med vatten och salta
  • Koka tills potatisen nästan faller sönder.
  • Slå bort det mesta av vattnet.
  • Blanda ner raspet från en citron och saften från en halv citron.
  • Stampa så att det blir mosliknande.
  • Smaka av med oregano och peppar

Saftigt matbröd

För många år sedan var det populärt med bakmaskiner. I vart och varannat hem kan det fortfarande finnas kvar en maskin i någon gömma. Om jag minns rätt så var det många som tröttnade på att alltid få brödet i samma form. Det kan ju vara möjligt. Jag brukar baka frukostbullar. Jag gör degen på kvällen innan jag går och lägger mig och så får det jäsa över natten. På morgonen rullar jag ut degen till bullar som gräddas och är klara tills övriga i familjen masar sig upp. Men nu är de less bullar. De vill ha en annan form på brödet.

Min ugn är fin och bra på alla vis. Det finns en och annan funktion som jag inte använt mig av och instruktionsboken är borta. Jag hade för mig att det skulle gå att ställa in så att ugnen startar efter x antal minuter. Det hade ju varit bra tänkte  jag. Det blir ju som en bakmaskin. Ställer in en plåt på kvällen. Ställer klockan så att ugnen drar igång vid 5-tiden och när jag kliver upp är det bara att plocka ut det färdiggräddade brödet. Lätt som en plätt!

Som tur är så bestämde jag mig för att köra detta experiment över en dag för att se att det hela fungerade. Jag gjorde degen och bakade ut det till två limpor. Ställde in plåten i ugnen och satt tiden på fem timmar. Jag hade använt kallt vatten till degspad. Då behöver brödet mycket längre tid för jäsning. Sen for jag iväg i något annat. När jag passerade ugnen stack jag in handen bara för att kolla men jäs...en! Ugnen var ju varm! Och nedräkningen tickade. Jag fattade ingenting. Ropade på maken som funderade och knäppte på alla knappar. Till slut kom han på att den tidräkning som jag använt mig av stänger av ugnen efter den tid man ställt in. Inte startar. Tur att jag testade när vi var vakna! Att grädda ett bröd i fem timmar hade inte varit så lyckat. Speciellt inte över en natt.

Brödet blev i alla fall saftigt och gott.

Saftigt matbröd

1 dl vetekross
3 dl kokande vatten
Låt svälla i cirka 30 minuter
1 dl linfrö
1 påse torrjäst eller 1 pkt färsk jäst utrört i några msk sirap
5 dl grahamsmjöl
10 dl vetemjöl
2 tsk salt
5 dl kallt vatten
  • Blanda alla ingredienser och arbeta degen väl.
  • Dela i två limpor.
  • Låt jästa i 4 timmar.
  • Sätt ugnen på 250°C
  • Sätt i plåten långt ner i ugnen och sänk till 175°C.
  • Grädda i cirka 45 minuter.


Jag får fundera vidare på hur jag ska få limporna att långjäsa och gräddas medan jag sover. Kanske att det finns en funktion på min ugn som jag inte hittat ännu.

Dagens byte

Jag är så nöjd! På förmiddagen gav jag mig ut på jakt. Hade redan spanat in bytet och var rätt säker på att jag skulle lyckas fånga det. Bytet har lockat och pockat i några dagar. I går var jag rätt nära att fånga det men något (läs makens ointresse) kom emellan. I dag smög jag ut själv fokuserad på ett skarpt skott. Lycklig, vandrade jag stigen hem med bytet över axeln.


Tonfiskgryta

"Mamma! Du gillar verkligen grytor" säger S2 när hon tittade ner i grytan inför middagen igår kväll. Jo. Det gör jag. Och soppor. Det är lätt att laga. Man kan göra stora mängder så att det räcker till några luncher eller med hjälp av lite uppiffning förvandlas till en ny rätt.

Igår vankades det tonfiskgryta. Det blev lite av mitt favoritkoncept. Man tager det man haver... Den var klar inom loppet av 30 minuter och blev matig. S3 hade en liten kompis på besök som blev så nyfiken på min gryta. Flickan i fråga är i mina ögon lite kräsen men dissade sin pappa när han kom för att hämta hem henne. Hon åt två stora portioner men petade undan de svarta bönorna. Jag frågade om hon inte gillade bönor. "Jo då. Men jag vill inte prutta!" Jag kunde intyga att man inte alls pruttar av svarta bönor och snabbt var de borta från tallriken då hon hörde att bönor är bra för barn som växer och tränar.

Tonfiskgryta i en hast - 5 portioner
10-12 potatisar beroende på storlek
10 cm finstrimlad purjolök av den vita delen
1/2 squash
2 burkar tonfisk
2 dl svarta bönor
2 msk tomatpuré
1 dl hackade gröna oliver
1 chilifrukt
Några stänk av worchester shire sås
Färsk basilika
  • Borsta eller skala potatisen. Skär den i grova bitar. Slå över vatten så det knappt täcker potatisen. Salta och låt det börja koka.
  • Strimla purjolöken och skär squash i mindre bitar och häll det i potatisgrytan. Låt koka tills potatisen är mjuk.
  • Strimla pepparfrukt och låt koka med.
  • Tillsätt övriga ingredienser, rör om och låt det koka upp. Potatisen mosar sig och gör grytan simmig.
  • Smaka av med salt, peppar och basilika
Nu hoppas jag för min egen skull att de svarta bönorna inte var så pruttiga. Annars kommer den lilla flickan aldrig att förlåta mig och hon kommer definitivt inte att äta min mat igen.



15 års kalas

"Tänk vad tiden går fort" "Det är på våra barn vi ser att tiden springer iväg" Två mycket vanliga kommentarer. När jag hör mig själv berättar hur gamla barn jag har blir jag alltid lika förvånad. Mina barn börjar ju bli stora! En är myndig. Babyn har fyllt 10 år (Det kanske är dags att börja behandla henne som en 10 åring.) och idag fyller S2 15. I vanlig ordning börjar dagen med sång, presenter och frukost på sängen. En uppskattad tradition. På kvällen är det stort fikakalas och de som vill är välkomna. Vänner, grannar och kompisar dimper in. Hittills har det bara hänt en gång att alla faten blev rensade och en liten pojke som kom lite sent blev utan fika. Han har aldrig mer kommit tillbaka för att fira någon i familjen!

S2's förlossning var nog ett av de häftigaste upplevelser jag varit med om. Familjen är känd för att komma försent. Ingen, varken vänner eller släktingar, höjde på ögonbrynen när vi ringde och berättade att vi fått en dotter.... i bilen. Halvvägs till BB (fem mil kvar) blev det tvärnit och inom loppet av några minuter hade jag en liten baby i famnen. Klockan var 04.05 och det slog mot minusgrader. Och jag var den lyckligaste mamman i hela världen.

Det var häftigt att få föda i en ... annorlunda miljö. Jag fattade nog inte att det var så nära. Adrenalinet rusade i kroppen och när jag kom till BB så ville jag ut. Jag ville gå. Solen sken och hösten bjöd på alla dess härliga färger. Bredvid mig hade jag en alldels underbar liten flicka som var vacker som få. Den största gåvan i livet.



Dagens baktips...

Se till att glasögonen sitter rätt, eller ännu bättre, sitter på! när du sätter på ugnen. Annars kan det gå som för mig ikväll. Trodde att jag ställde den på 175°C. När jag 15 minuter senare tog ut en bränd plåt kakor insåg jag att temperaturen var inställd på 225°C. Så fel det kan bli.

Mustig gryta med tagliatelle

Efter ett litet avbrott med surströmming återvänder jag till den vita lådan med massor av kokat kött i. Hela familjen blev nöjd med middagen i gårkväll och nöjdast var nog mamman som lade max 30 minuter på söndagsmiddagen.

Mustig gryta med tagliatelle - 5 portioner
1/2 lök
1/2 squash (och hur stor är den hela kan man fråga sig? Ta så mycket du själv vill!)
1 tsk salt
2 vitlökar
1 pkt ekologiska krossade tomater
2 dl köttbuljong
150 g korv med mycket smak
3 dl kokt kött
1 tsk timjan
1 krm cayennepeppar

  • hacka löken och stek den gyllene i lite olja på svag värme
  • skala och skär squashen i små bitar. Fräs den tillsammans med löken tills squashen mjuknar
  • tillsätt salt, pressad vitlök tomatkross och buljong. Låt koka ihop.
  • Skär korven i strimlor och häll den i grytan tillsammans med köttet (som redan är kokt)
  • smaka av med kryddor
Servera med en god sallad och tagliatelle.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Grytor blir godare om de tillagas dagen innan. Den får som suga i sig alla smaker.

Maken, S2 och jag for på en lite tur igår kväll, rakt västerut. Kvällens färger var fantastiska. Ett litet norrsken visade sig också. Och vart hade jag min kamera? HEMMA! Att jag inte lär mig. Har gjort det förr och gör det om och om igen...

Nåväl, bjuder dig på en norrskensbild från våren 2011.


Hemmablind

Min (foto)kompisM och jag brukar ge oss själva olika fotouppdrag bara för att det ska bli lite mer utmanande. En del som vi sysslat med är bland annat:
  • Blått och grönt i rörelse
  • Fullmåne augusti
  • Fullemåne i februari
  • Renskillning
  • Älva i morgonstund
  • Morgonfrost
och sist men inte minst:
  • FULFOTO

Det är lätt att vara hemmablind. Man ser det man vill se, det vackra. Men det finns en och annan detalj som har retat mig under en längre tid. Dryftade detta med M och vi började se oss lite mer runt om i vårt fagra landskap. Satte upp ett tema - FULFOTO, sen bar det iväg runt knuten laddad med kamera och tillbehör. Bilderna får tala för sig själva.

 

Vi kan väl säga som så - lyfta blicken och se framåt! Det finns platser runt om oss som är fantastiskt vackra, bara de inte får förfalla. Vi är ju också så få, så vi kan ju hjälpas åt att plocka upp det som stör i omgivningen. Kanske nu inte en skrotbil men lite skräp.


Festmiddag

Jag gillar det spontana. Ibland kommer jag mig inte för att bjuda hem vänner på middag för jag hittar inget kul att bjuda på. Det kan kännas lite småstressigt när man ska planera och fantasin tryter.

Igår eftermiddag när jag trädgårdsarbetade, och som bäst höll på med lite förflyttning av örter, kom vänner från Lule förbi. Vi satt på trappan och drack kaffe i den soliga sköna höstdagen. Det var mycket som skulle avhandlas så vi drog oss in i huset när solens strålar försvann från trädgården. Efter ett tag skulle de åka till affären för att skaffa middagsmat. Suckade för mig själv och undrade vilken kul rätt jag skulle tillreda av det kokta köttet då det slår mig - SURSTRÖMMING! Köttet har INTE surnat och liknar inte heller den fantastiska fisken. Jag blev bara så sugen på surströmming. Övriga runt mig hakade på direkt. "De fyra vännerna och Jerry" (fast vi var ju fyra MED Jerry) fick en riktigt trevlig afton. Jag hakade på till matvarubutiken och skaffade alla viktiga tillbehör och den fantastiska fisken. Snabbt var middagen fixad och bordet dukat. Vi åt tills vi nästan sprack. Jag stapplade från matbordet till sovrummet och tippade i sängen.

Surströmming är nog det absolut enklaste och festligaste middag man kan förtära i goda vänners lag. Alla tillbehören var på plats, även messmör. Den kalla ekologiska mjölken satt fint till som måltidsdryck. I morse vaknade jag... vrålhungrig och utvilad. Fest när det är som bäst!

Glömde...

Jag tyckte ju att det var något som saknades i grytan i gårkväll men kunde inte komma på vad. I morse när jag öppnade kylen låg svaret mitt framför näsan på mig. Korven! Har en rökt, riktigt smakrik korv som jag hade tänkt mig som en ingrediens i grytan, men i bland glömmer jag... Nä väl. Nästa gång. Lägger dock till den i gårdagens recept.

Kokkött i mustig gryta

Jag fortsätter med tema kokkött. Idag blir det en gryta med lite godsaker i.

Mustig gryta
1 lök
5 dl buljong
5 dl kokt kött
2 vitlöksklyftor
25 g torkad tomat
1 chilifrukt
1 dl oliver
3 dl svarta bönor
200 g av smakrik rökt korv
1 tsk cilipulver
  • hacka löken och stek den på svag värme i olja
  • tillsätt buljong, kött, pressad vitlök, strimlade tomater, hackade oliver och strimlad chili och låt det hela koka ihop
  • tillsätt bönor och avsmaka med kryddor
  • servera med ris och grönsallad
Något saknades. Kanske att man skulle haft grekisk yoghurt med krydda som tillbehör. Kom gärna med förslag.

I går kom senaste numret av mattidningen som kommer till min låda en gång i månaden. Alltid lika kul att läsa och inspireras. Måste testa ett nytt recept som jag hittade på minibrownies med cheesecakefyllning. Om de är goda får du receptet i morgon:)

Storkok

Natten var lång och sömnen kort. Det mesta av djuret ligger i boxen. Ett storkok har det blivit. S1 hjälpte mig med det sista under förmiddagen och vi hade det riktigt mysigt. Passade på att ge henne en lektion i hur man kan planera sin matlagning med storkok... ska jag säga som öppnar kylen och undrar vad jag ska hitta på fem minuter innan någon av de tre s'en ska på kvällsaktivitet.

Nu har jag i allafall räddat middagsfriden några kvällar framöver. Med fem liter buljong och massor av kokkött så ska jag med lite fantasi förse familjen med allehanda spännande grytor och soppor. Vi får se hur länge det räcker. Kan hända att jag ger upp och fryser in något.

I kväll har det i alla fall serverats...

Pepparrotskött

6 dl buljong
5 dl kött
2 msk riven pepparrot (Mer eller mindre. Det är en smaksak.)
Koka upp och tillsätt
1 dl iMat (creme fraiche eller grädde)blandat med
0,5 dl vetemjöl

Servera kokt potatis och rårivna morötter till.

Maken är inte så förtjust i pepparrot. Passande nog så var han borta ikväll. S1 anslöt lite senare och fick knappt något. Så ovanstående mängd räcker till 3,5 personer enligt våra mått mätt - om man vill bli mätt;)

Off line

I går tappade jag bort mitt internet. Eller rättare sagt, Telia tappade bort mitt internet. I dag försvann min röst. Det kan också bero på Telia. Har istället för att maila ringt och pratat hela dagen. Skämt å sido, jag känner mig verkligen off line. Maken har av någon konstig anledning kontakt med världen så jag tjuvlånar hans dator medan han far iväg och hämtar ett djur till mig. Djuret tänker jag inte berätta mer om idag men du kanske får något recept framöver.

Det är en bra övning att vara utan internet. I alla fall för mig. Jag fick till och med lite tid över och frostade ur den stora frysen inför dagens inkommande djur som ska checka in i boxen.

Det tog flera timmar innan jag kunde varva ner och ägna mig helhjärtat åt arbetsuppgifter som inte kräver internet. Vilket också ledde till att jag gjorde några tråkiga saker så som att fylla i budget och budgetuppföljning för resegaranti till Kammarkollegiet. Visst låter det tråkigt! Om sanningen ska fram så är det lika tråkigt som det låter. Uppgifterna ska fyllas in en gång per år. I god tid innan utgående datum får jag ett brev som påminner om "senast den 24 september vill vi ha...." Ändå har jag glömt bort det något år. Men då kommer paragrafryttarna farandes med pekfingret höjt. Jag får nog tacka Telia för att jag i år kommer att skicka in mina papper minst en vecka innan "bäst-före-datumet". Om jag nu inte skulle råkas glömma att posta brevet i den gula lådan...

Peach melbapaj

Efter en oändlig mängd veckors frånvaro kom kompis K på middag i fredags. En flaska ekologiskt vitt vin, fisksoppa med saffran, dessert och bastu. Det blev verkligen en härlig kväll och vi försökte uppdatera oss på allt som hänt. Fjällturer, spännande möten, shopping... Men jag har ju inte haft möjlighet att handla i fjällen och av någon anledning så har inte heller kompis K handlat när hon har varit i den stora staden U för studier. Det tycker jag var konstigt.

Tidigare i augusti var jag på besök i länets häftigaste trädgårdar. Det har jag ju berättat om. Blev då bjuden på en underbar paj. Och nu var det läge att testa den själv. Gör den! Den är fräsch och god. Passar som fika eller till dessert om huvudrätten är av en lättare karaktär. Eftersom hallonbusken i trädgården har gett en god skörd i år så hade jag även hallon i pajen.

I vanlig ordning ändrade jag en del i receptet och gjorde den bland annat mjölkfri.

Peach melbapaj

Pajskal

3 dl vetemjöl
125 g smör
2 msk socker
1 äggula (Det hoppade jag över)

Fyllning

4 stora äggulor (jag tog 2 ägg)
4 dl lätt creme fraiche (byttes ut mot 2,5 dl iMat)
1 dl strösocker
3 persikor (alternativt nektarin)
1 dl hallon (kan uteslutas helt och då blir det en persikopaj!)

  • Nyp ihop pajdegen och låt den vila i kylen en stund.
  • Tryck ut pajdegen i en form och grädda i 200°C  tills den fått lite färg, ca 15 minuter.
  • Vispa ihop ägg med creme fraiche och socker.
  • Sprid ut hallon i botten av pajen. Skiva persikorna och lägg dem i ett snyggt mönster.
  • Slå över äggsmeten.
  • Grädda pajen mitt i ugnen i 40 minuter eller tills den stannat.




Fajitasgratäng

Hoppsan! Det blev visst ett helguppehåll. Ibland kan jag tycka att det är skönt att inte slå på datorn och försöker så göra i alla fall en dag i veckan.... ibland.

Ser också att det är himla länge sedan det var ett matrecept. Grundtanken var ju att jag skulle bjuda på middagsuppslag. Så, mätt och nöjd delar jag gärna med mig av kvällens middagsrecept. Nu var det något som jag plockade ihop så jag har ingen exakt mängd. Man tager vad man haver. Jag har tidigar i bloggen lämnat recept på en fajitasgratäng med kyckling. Det är väl egentligen samma princip men jag bytte ut kycklingen mot renstek.

Fajitasgratäng med skav
cirka 1 kg kött (jag tog en renstek) som skavas i tunna bitar. Stek i margarin. Tillsätt tacokryddor, vatten och
2,5 dl iMat eller creme fraiche.
Låt puttra en stund.
Jag tyckte att det var dålig fart i smaken och tillsatte svartpeppar, cayennepeppar och lite salt.
Hit kan man förbereda dagen innan.
Varva köttgrytan med tortillabröd i en ugnssäker form.
Riv 2 dl ost och strö över gratängen.
Grädda i 225°C i cirka 15 minuter tills osten smält.
Servera med sallad, tomater, lök, tacosås och creme fraiche.

Världen ur ett macroperspektiv

Ja vi fortsätter med fjälltemat. Men i kväll får du ingen godnattsaga. Den rätta inspirationen infinner sig inte. Eller också är det att jag är påväg ut och inte kan koncentrera mig.
Två dagar  innan jag for till fjälls, som vanligt i absolut sista minuten så där så man tror att det inte ska gå, klickade jag hem Canons macroobjektiv 100mm. Det är något som legat som nummer ett på vill-halistan i över ett år. Egentligen hade jag satt upp ett mål som skulle fullföljas innan jag fick köpa objektivet. Men det var ju faktiskt som så att jag behövde objektivet jättemycket till fjällvistelsen. Jag blundade och klickade - KÖP!

Jag handlar gärna på Cyberphoto. Att de är ett norrländsk företag gör ju inget. Dessutom har de snabb och bra service. De tar sig tid när man ringer och är mycket hjälpsamma. Kanske för att de är norrlänningar? Om du inte redan är kund hos dem så tycker jag att du kan testa dem.

Maken skrattade samtidigt som han förvånat undrade varför jag låg platt som en pannkaka utanför stugan. Där fanns väl inget att fota? Men se de gör de! Det blir ju inte så mycket runtomkringupplevelse. Men de små detaljerna är också spännande att se. Med macrot i min hand ser jag mig omkring på ett helt annat sätt. Gärna krypandes på knä.













Sagan om Polarull-a

Det var en gång en.... flicka? som hette Polarull-a. Hon säg rätt deppad ut. Kanske var det för att hösten kom. Det var fuktigt i luften. Det ulliga håret tappade sin spänst och det var blött och kallt.



Under de perioder då solen gassade på myren och de ljumma vindarna drog fram var det lätt att hålla ordning på ullen.



Vid myrkanten där Polarull-a höll till fanns det många av hennes slag. Men alla såg inte lika bedrövade ut. Några hade rosa stänk i sin ull och andra mer guldlik. Du förstår att Polarull-a blev lite avis.



Polarull-a ville ju så gärna se ut som de andra ullorna men för var dag som gick så blev ullstråna färre och färre.



Med vindens hjälp fick hon vissa dagar lite skurv på frisyren.



Men tillslut tog vädrets makter över och blåste ut ull-livet på den lilla myren.



Nu får vi vänta till nästa sommar och se hur Polarull-a och hennes likar tar sig på den lilla myren.

Ett oväntat party

Nu är det nog dags att bjuda på lite fjällminnen innan de faller i glömska. Under nästan fyra veckor så händer det lite småroliga saker och det mest spännande är nog alla möten med människor som kommer förbi.

Jag har ju gjort några korta turer själv. Inväntade en dag med uppehåll i regnandet (som det kom en hel del av) för att ta mig en tur till Sårjåsjaure. STF har fått till skänkes en liten stuga som en privatperson en gång i tiden lät bygga vid fjällvärldens vackraste plats (hävdar en del). Stugan går under namnet Konsul Perssons stuga och är ett välbesökt ställe efter Nordkalottleden.

Några frivilliga entusiaster hade samlats där under några dagar för arbete i form av golvmålning. Jag passade på att ta mig en tur för att hälsa på dem. Nästan framme i Sårjås möter jag en kvinna som kommer med ett meddelande till mig. "Du är bjuden på surströmmingsskiva i Sårjås idag!" Kinderna drog ihop sig och det vattnades i munnen. Jag hade helt missat allt vad surströmming heter. Det är ju inte en rätt som är lättillgänglig i fjällvärlden.

Det var nog den vackraste surströmmingsskiva jag varit på med Sårjåsjaure som fondvägg.








Ordningen är återställd - banankaka till kvällsfika

"Hur många tallrikar ska jag ta fram?" undrade S3 när hon skulle duka till middagen. "Räcker det med tre?" Tänk för att det inte gör det! I går kom mamman hem efter nästan fyra veckors frånvaro och lagom till köttet var stekt gled en glad och sprallig S2 in genom dörren efter 10 dagar i London och Paris. Middagen avslutades vid 20.30 med en banankaka. Släng aldrig en banan! om den inte har möglat. Ju brunare den är desto mer smak blir det på kakan. Nu hällde jag i lite av varje och tycker själv att den blev riktigt god.

Banankaka
3 övermogna bananer
2 dl socker
3 ägg
1 dl havregryn (gärna med fibrer)
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
0,75 dl olja med neutral smak

  • Vispa bananer och socker
  • Tillsätt äggen ett i taget och vispa lite mer
  • Blanda de torra ingredienserna och blanda ner det tillsammans med oljan
  • Smörj och ströa (gärna med kokos) en avlång sockerkaksform
  • Grädda i 175 °C i cirka 30 - 40 minuter
Ät medans den fortfarande är ljummen tillsammans med ett glas kall mjölk!

Hemma!

Nu har jag varit i fjällvärlden i tre och en halv vecka. Jag trivs verkligen. Det absolut roligaste med stugvärdsskapet är mötet med människor. Människor som man aldrig skulle möte i vardagen. Människor som på grund av fjällen kan bli ens goda vänner. Lena och Janne.... Vi ses snart igen. Den flummiga belgaren (han kommer jag INTE att träffa igen.) En stirrig mas. Alla underbara norrmän som gjorde det "på langs". Det blir många berättelser. Några kommer jag att dela med mig.

Men som jag har LÄNGTAT! efter min familj.... Jag har inte längtat hem. Absolut inte. Men saknaden har funnits djupt inom mig. Varje dag. Jag har räknat dagarna tills vi åter igen ska träffas.

I morse ringde väckarklockan 05.30. Men jag var redan vaken. Och jag hade vaknat många gånger under natten... av de kraftiga  vindarna... nästan storm. Jag städade och packade och tittade mot Stalo. Jag hörde helikoptern många gånger. Tillslut så hade jag lärt mig. Det var inte helikoptern utan vinden som ven i ventilerna. Stugan var städad. Allt var packat. Gasen var avstängd och stugan kyldes ned. Jag frös. Hunden frös. Jag längtade hem. Molnen smekte backen och vinden ven i knuten. Det var absolut inget helikopterväder. Det värkte i magen och hjärtat längtade... Jag började göra upp planer för ytterligare en övernattning i stuglägret. Oj vad tungt det kändes. Klockan passerade 13. MEN! Nu hörde jag det igen! Men mycket starkare! Sprang till dörren och där kommer den! På väg att landa! Torrköttet och kniven åkte snabbt ner i en av kassarna. Ut med all packning. Låsa stugan. Oj! Vad glömde jag? Skit i det! Nu ska jag hem! "Jag trodde inte!" "Det blåste så mycket" "Jag började att förbereda en natt till i stugan". Dimma i Kvikkjokk på förmiddagen men den lättade och så gjorde även piloten med koptern. Han fick ner oss stugvärdar på en huppiguppfärd. Sen ville han inte flyga mer. För dimmigt och för blåsigt. Ibland har man tur! Såg en svart XC på parkeringen. Hurra! Någon hämtar mig... men det var en utländsk registreringsskylt. Vi packar oss ur koptern. Packar på en kärra för att köra bort från plattan och in rullar min lilla svarta! Även hunden reagerar och känner igen! Maken är på plats. Hurra! Hjärtat svämmar över. "Vad längtar du efter?" "Vi försökte komma på!" Er... tänker jag för mig själv. "Rött vin!" Maken ler och konstaterar att det var vad S1 också trodde. Med sig har han en STOR bägare med mina favoritgrabbar B&J! Stugvärdsklasse såg avundsjukt på så jag delade snällt med mig några skedat till honom. Man måste ju trots allt tänka på figuren:)


RSS 2.0